Hört på stan: Rapport från skuggan

Med sommarhatten ännu lite på sne efter värmeböljan känns det nästan skönt att det blivit lite svalare, åtminstone tillfälligt. Redaktören gillar nämligen det ljumma vädret, allra helst med en bok eller tidning (ja, papperstidning) i svalkan under ett stort träd. Det är sommar det…
Annars har försommaren mest präglats av underliga uttalanden av fotbollspelare och dess tränare. För att inte tala om alla korkade frågor och underliga diskussioner som förs om fotbollsmatcherna medan vadslagsningsbyråernas taxametrar tickar allt snabbare:

– Vi vinner om vi gör fler mål!

Ojdå, är det en ny regel eller…?

– Bollen är rund och allt kan hända!

Verkligen bra att gå till europamästerskapen med den inställningen.

– Det gäller att snabbt komma in i matchen!

Är inte båda lagen med från början?
 
Alltmer pekar på att man varken kan vinna eller förlora en match på att vara bättre eller sämre än motståndarna. En gång i tiden – ja redaktören har varit med länge – skrev redaktören att basketmatcher avgörs av fingertopparna. Alla andra kroppsdelar är med i matchen bara för att hjälpa fingertopparna att avgöra matchen. Det var dumt. Det var innan e-posten var uppfunnen så telefonen började ringa. Den som ringde först var sporthandlare som levde på att sälja  skor till basketspelare…
 
Snart kan man väl sätta på TV:n och få se något annat än underliga figurer som sitter runt ett bord och ritar pilar om var spelarna borde ha varit när de i själva verket var någon annan stans. Det handlar ju om enskilda människors val, inget annat.
 
Hoppas fotbolls-EM tar slut innan OS börjar – för då får TV-sofforna nya allvetare.
 
Sportjournalistiken har verkligen sjunkit lågt. Numer tycks sportjournalister i de stora medierna mest vara till för vadslagarna. Om nu någon kammar hem storvinsten på vetskapen att bollen är rund.

Kanske blir det lugnare nu, när det visar sig att Svenska Spel skrivit avtal med det svenska laget om att vara först med alla nyheter.
 
– – – –
 
Häromdagen hade jag ärende till Ann-Sofie Nissfeldt, en av kommunens kvinnliga chefer – i detta fallet Teknisk Service. Hennes arbetsmiljö har nyligen utvecklats med en ny bokhylla.
 
Mest framträdande var fyra lådor med olika innehåll. Men det var märkningen som var mest intressant.
 
På den första står: Vilande
 
På den andra står: På lång sikt
 
På den tredje: Pågående projekt
 
På den fjärde: Just Do!
 
Detta fick redaktören att tänka på en episod tidigare i livet, som anställd inom ledningsstaben i ett större statligt verk. Vid ett tillfälle skulle en kraftverksdirektör i Norrland besökas. Färdvägen till direktören gick via dennes sekreterares kontor, ett rum fullständigt belamrat med pärmar och papper. Men inne hos direktören var allt prydligt. Här fanns en mycket stor bokhylla, full av små blanka prylar med magneter som guppade och vippade i det oändliga.
 
Så fanns det en enda pärm i bokhyllan. Märkningen på pärmen var: Papper!
 
– – – –
 
Den gångna veckan har präglats av mycket hårt arbete för redaktören – och även Råberg och Linux, de som kan något om datorer och dns och adsl och alla möjliga underliga bokstäver. Egentligen heter de förstås Robert och Linus, men dataspråket präglar dem.

Lidköpingsnytt har bytt teknisk plattform för att vi skall kunna göra lite mer – lite webb-TV till exempel. Men vägen har varit lång. Diskussionerna om vad vi ville ha började förra sommaren. Det var mycket nära att det blivit klart till jul – men då sprack det av ett skäl som stod utanför vår makt. Vi hade hittat på mer än en server kunde klara av…

Tänk att min lilla pyttehjärna kunde bräcka ett datasystem.
 
På vägen har det alltså varit flera återvändsgränder – men nu skulle det ske. I veckor har vi testat och prövat tekniska idéer och lösningar och gjort två olika nättidningar med samma innehåll som vår tidigare. Ganska jobbigt dubbelarbete faktiskt.
 
När det kändes som att det var bara fem minuter kvar till att släcka den gamla tidningen kom ett e-brev från en tekniker:
 
– Gör ni som ni tänkt slocknar all er e-post!
 
Katastrof – inte nog med att det fanns ett 80-tal ebrev i inkorgen som inte besvarats. Det fanns minst lika många som inte hämtats än. Och hur många adresser berördes?
 
Samtidigt som räddningstjänsten ryckte ut till Karsö med båt för att släcka skogsbrand – ryckte vi ut för att rädda den nya Lidköpingsnytt. Och det  lyckades… Vi hittade omvägen.
 
Sedan var det bara att vänta. Tekniken var klar, omställningen var klar. När skulle servrarna börja byta innehållet – klockslaget kunde vi inte förutse. Det var en spännande kväll och onsdagsmorgon.
 
Nu ser vi resultatet. Ännu finns att göra – vi fixar efter hand. Tekniken håller – det är de viktigaste just nu.
 
Då – mitt i väntan – kom vi ihåg. Vi har ju satt upp en kamera som skall visa livet på John Hedins plats. Kameran har suttit på plats sedan i julas och skickat sina bilder till ingen, i väntan på nya tidningen. Så föll kameran i glömska ända till redaktören fick en stund över och tittade ut över taken i Lidköping (redaktionen är den högst belägna i Lidköping). Då: Visst ja, kameran! Nu har kameran inte högsta prioritet, men den kommer snart igång.

– – – –

Redaktören använder numer bil väldigt lite. Efter att ha funderat på vilket bränsle som skulle användas för att vara miljövänlig och framtidsinriktad valdes ett annat beslut: Det blev inget bilbyte. Den gamla behålls och i stället har beslutet fattats att aldrig ta fram bilen till något som kan nås på kortare tid än 20 minuter till fots eller per cykel.

Tidvis står bilen still veckovis nu. Bensinnotan – ja den är inte stor. Vissa månader är den obefintlig.

Hustru, som ofta färdas till Götene, har skaffat ett busskort. Det har hon haft tidigare också men när det nu skulle förnyas så visade det sig att det sjunkit kraftigt i pris. Ett par hundralappar.

– Utmärkt, ansåg familjens överhuvud.

Åkte i väg och skulle sedan åka hem igen. Då upptäckte en annan busschaufför att hustru åkte på ungdomsbiljett! Mycket glad tog hustru emot budskapet, ända till det visade sig att hennes busskort var ogiltigt. Och pengar i fickan hade inte hustrun, att springa till en bankomat skulle ta för lång tid.

– Du får åka med nu, men måste fixa kortet, sa chauffören.

Att ”fixa” kortet var dock inte lätt. Busschaufförerna får inte fixa korten. Bara sälja. Att byta kort går inte i Lidköping. I stället förväntades hustru åka nästan tio mil tur och retur Skövde för att rätta till felet hon inte är skyldig till.

Summa summarum – Lidköping är en av Västergötlands största städer och knutpunkter. Här borde det finnas ett resecentrum där Västtrafik har någon form av kundservice motsvarande den i Skövde.

– – – –

Ser förresten att Frida är den just nu efterspanade tjejen i Västergötland. Frida försvann från Vänersborg den gångna helgen. Belöningen till den som hittar henne är 50.000 kronor. Det handlar förstås om skulpturen i Vänersborg.

– – – –

Några har reagerat på redaktörens inlaga förra veckan, om vad man säger till nationaldagen. ”Glad Sverige” gick inte hem. ”God svensk” var ett förslag som inkom.

God helg!

Tillbaka till framsidan