Sommarläsning: Ny bok om Läckö rekommenderas…
Publicerad måndag, 16 juni 2008, 08:48 av Björn Smitterberg
Det hör till ovanligheterna att Lidköpingsnytt går i spetsen och rekommenderar läsning av en bok. Men den nya bok om livet på Läckö slott är en bok som alla boende i västra Skaraborg borde ta till sig – och även alla andra som blir intresserade av det mäktiga slottet.
Hur var egentligen livet på Läckö slott under 1600-talet? Och på alla andra gårdar och slott som hörde till de la Gardie. Troligen var det bättre för människorna då än senare när slottet inte hade så mäktig, rik och inflytelserik ägare.
”Greve Magnus kök och hushåll på Läckö” heter en ny bok som Läcköstiftelsen givit ut med Sparbanksstiftelsen Skaraborg som mecenat. För innehållet svarar Chatarina Sjölin, Erik Holmström och Ingrid Larsson Haglund – med den förstnämnda som huvudredaktör. Chatarina Sjölin är till vardags intendent och museiansvarig på slottet, forskar och bygger utställningar. Och berättar för vetgiriga… Ingrid Larsson haglund är inredningsarkitekt med specialitet på offentlig miljö men har studerat inredning och liv i herremanshemmen och bland annat skrivit om Visingsborg tidigare. Erik Holmström återfinns till vardags på Västergötlands museum i Skara där jordbrukets historia och bönderna hör till hans specialområde.
Titeln låter kanske lite torr – men ordet hushåll avser här den gamla benämningen: Driften, personalen, ledarskapet och, inte minst, logistiken. Det är inte en kokbok, det är en bok om ett stycke viktig svensk historia, utspelad för inte så väldigt många generationer sedan. En tid som lämnat tydliga spår ända fram till vår tid och där just västra Skaraborg kanske har den bästa samlingen spår.
Människor som verkligen funnits ger en bild boken av hur det egentligen var på Läckö, och på andra gårdar och slott.
Vad hade Kållandsö för betydelse för Magnus Gabriel de la Gardies liv i Stockholm i det makalösa slottet Makalös? Ja, det var inte lite det. Men hur kom köttet till Stockholm. Och förresten – hur kom den färdiga måltiden till herrefolket flera trappor upp i slottet från köket på den inre av borgens gårdar? Hur sköttes jordbruket och vilka verktyg hade det? Nu får vi svar på massor av frågor, vi får veta att vägen mot Läckö slott byggdes på uppdrag av Magnus Gabriel, men att grunden lades av hans far Jacob. Vi får veta att kor, getter, får och andra djur betade på maden som numer är åker söder om Läckö.
Ingen vet dock med säkerhet hur Kungsgården såg ut förr, men nästan. Och vissa byggnader förutom själva slottet finns faktiskt kvar.
Det är ingen lätt tillgänglig forskning som används i boken. Ändå har den blivit en slags avstamp som för lekmannen som ofta besöker Läckö slott ökar boken värdet av besöken. Inte minst genom att verktygen, inredningen, möblerna får en förklaring på ett nytt sätt. Inte minst de tre köken. Visste ni att det på 1660-talet fanns en fransk kock på Läckö slott? En viktig person på slottet var Jacb Odenbeck – han stod ofta för betalningen när räkningarna kom. Han följde alltid paret de la Gardie på deras resor.
Man kan också läsa om ”Hans höggrevliga excellens´” sängkammare – som bl a bestod av farnsyska randiga tapeter, ett fransöskt sänktäcke av ny dubbel taft om en hel och tre halva våder…
Men ta också del av livet för dem som arbetade på gården, om kvinnorna som aldrig fick betalt för att de skötte djuren, om männen som var drängar, snickare, sjömän och mycket annat.
Det är ingen dålig regnsommar om man får denna bok att sätta sig med.
