Jan Westin har ansvaret för resten

Jan Westin har arbetat i renhållningen i 25 år. Sedan flera år har han ansvaret. Han kommer inte låta sopberget i Lidköping växa mer. Nästa steg i utvecklingen kan bli att återföra matavfall som gödning till jordbruksmarken.

– Vi har ju en i förhållande till andra kommuner billig renhållningsverksamhet i Lidköpings kommun, säger Jan Westin.

– Det beror i stor utsträckning på att vi inte experimenterar. Vi låter helt enkelt andra gå före och försöka dra slutsatser av det.

Det handlar alltså om att göra rätt från början. Även om renhållningen kostar en hel del i Lidköpingsbornas plånböcker så är det alltså bland de billigaste i landet.

I snart hundra år har Kartåsen varit en soptipp. Det är det inte längre.

– Nej, det är en avfallsanläggning av modernt snitt. Inget kommer härifrån som inte skall det. Det farliga lakvattnet stannar där det är och rinner inte till något grundvatten. Det som människor kallar sopor sorteras och vi kan kalla det råvara till ny verksamhet.

De flesta soptippar stänger nu – de klarar inte kraven. Gamla Kartåsen blir kvar – som en av de modernaste. Men bara för Lidköpingsborna – hit skall inte köras något från andra kommuner som blir utan tipp.

Råvaran är viktig. För på soporna är skatten hög. 430 kronor per ton. Den avgiften hamnar hos Lidköpingsborna förr eller senare. Det som kan bli något nytt blir dubbel vinst.

– Vi har bra folk också, det är snyggt och fint på Kartåsen, det finns folk att fråga om man är osäker, säger Jan Westin.

Nytt just nu är att olika sorters plast inte behöver delas på längre. Jan Westin håller med om att uppdelningen i mjukplast och hårdplast var knepig.

– Var går gränsen mellan hård och mjuk plast? Det är inte alltid lätt att veta. Men nu skall allt återvinnas som plast. Det beror helt enkelt på att det nu finns avsättning för all plast. Den kan återanvändas.

Papper var det första som började samlas särskilt. Sedan har det vuxit med glas och det är numer helt naturligt. Så kom sopsorteringen vid avfallsstationer.

– Egentligen är det konstigt att de som ritar bostäder – lägenheter och hus – inte har tänkt mer på det här med sopsorteringen. Varför finns inte skåp för insamling av papper, plast och förpackningar i bostäderna såväl som det finns städskåp?

– Det skulle säkert underlätta mycket om människor hade lättare att hantera sorteringen tidigare. Vi kan heller inte stoppa in för många behållare i soprummen – det får inte plats helt enkelt.

Varje vecka kör renhållningens bilar flera hundra mil. ”Gubbarna” flyttar hundratals ton. Men arbetsmiljön har utvecklats. Behållarna är viktiga för de sköts maskinellt, förr släpades på en säck medan en annan hängde på ryggen och något vasst skar in i ryggen.

– Det var vanliga skador, säger Jan Westin som själv varit en av ”gubbarna”.

– Men det händer mer än det här med sopkärl. Vi börjar få in modernare bilar, med lågt golv som man slipper klättra i bilarna. Det är sådana där dörrar som bussar har och de sitter på rätt sida för att ingen ska behöva gå ut i trafiken.

Tätorternas hushållssopor hanteras av tre bilar med två man i varje, och landsbygden har två bilar med en man i varje. Sorteringen ska vara sådana att hushållssoporna går till förbränning helt. Sorteringen skall redan vara klar av konsumenten.

Företagssopor får hanteras av företagen själva eller genom entreprenör. Det lägger sig kommunen inte i.

– Nytt nu blir att alla som lämnar sopor på Kartåsen måste deklarera noga vad det är för något. Det ska vägas och preciseras. Det blir lite pappersexercis – men det är viktigt för framtiden. Det som hamnar på Kartåsen ska sorteras – och ska det deponeras ska vi ha fullt klart för oss vad det är. Deponering på tipp – det är det absolut sista alternativet. Sopberget skall sluta växa.

Enheten för Renhållning har 20 anställda, varav tre sköter administrationen – Jan Westin inräknat. De har 13.500 kunder. Kunderna betalar tillsammans 19 miljoner kronor för denna service. Inte ett öre går på skattsedeln – mer än vissa investeringar. Nyligen har satsats över 20 miljoner kronor på att ”täta” Kartåsen med en underjordisk mur.

Tillgången på sopor följer i viss mån konjunkturen. Och plånboken:

– Vi märker att det är mer sopor efter en lönehelg, säger Jan Westin.

Tillbaka till framsidan