Mera regn och varmare väder 2007
Klimatförändringen allt tydligare i Västergötland

Årsmedeltemperaturen i Västra Götalands län 2007 var 1,6 grader högre än genomsnittet för 30-årsperioden 1961-1990. Nya analyser av klimatscenarier visar att medeltemperaturen i Västra Götaland kan komma att öka med mellan 4,2 och 5,2 grader fram till slutet av detta århundrade, om inte utsläppen av växthusgaser
begränsas. Nederbörden har också ökat.

Det framgår av ny länsvis information som presenteras av SMHI och Naturvårdsverket. Statistiken har just blivit klar för 2007 – och gäller alltså inte 2008, vilket man lätt kan komma att tro med tanke på att 2008 strax är slut.

Årsmedeltemperaturen i Västra Götaland uppgick till plus 7,7 grader under 2007, vilket är 1,6 grader varmare än genomsnittet för perioden 1961-1990 och 0,8 grader varmare än genomsnittet för 1991-2006.

Den största skillnaden noterades under vintern (december 2006-februari 2007) som var 4 grader varmare än genomsnittet för vintrarna under perioden 1961-1990. På våren var det 2,6 grader varmare och på sommaren 0,7 grader. Höstens medeltemperatur var lika hög som under genomsnittet för 1961-1990.

Sammantaget blev 2007 ett i raden av varma år i länet.

– Regionalt och lokalt varierar temperaturen en hel del från år till år av helt naturliga skäl, men det blir nu allt tydligare att utöver sådana variationer, påverkas även vi här i Norden av den globala uppvärmningen, säger Markku Rummukainen, klimatforskare vid SMHI.

I länsvisa scenarioanalyser beräknas temperaturen i Västra Götaland fram till år 2100 öka med mellan 4,2 och 5,2 grader, jämfört med den normala temperaturen (medelvärdet för 1961-1990). Hur stor ökningen blir beror på hur mycket växthusgaser som släpps ut, vilket i sin tur beror på olika antaganden om befolkningstillväxt och energianvändning.

Klimatstatistik visar också på en något ökad årsnederbörd i Västra Götalands län. Under perioden 1991-2007 var den genomsnittliga årsnederbörden 11 procent större än under 30-årsperioden 1961-1990. Enligt nya analyser av klimatscenarier kommer årsnederbörden i länet att öka. Ökningarna varierar något mellan olika beräkningar, men kan handla om uppemot 19 procent under detta århundrade, om inte utsläppen begränsas.

– Under kommande år och årtionden framöver kan vi förvänta oss en fortsatt uppvärmning och nederbördsförändring i Norden under alla årstider, säger Markku Rummukainen.

FN:s klimatpanel anger att de globala utsläppen av koldioxid behöver minska med mellan 50 och 85 procent fram till år 2050, om vi ska ha en chans att nå EU:s mål om att temperaturen globalt inte ska öka med mer än två grader.

– Temperaturutvecklingen under de senaste åren i Västra Götaland ligger i linje med en global klimatförändring vars effekter är starkt negativa för stora delar av världen. Det krävs mycket omfattande utsläppsminskningar för att vända utvecklingen, säger Lars Westermark, chef för Naturvårdsverkets
klimatpolicyenhet.

 
Svenskarna vill minska sina utsläpp

Naturvårdsverkets nya mätningar visar att åtta av tio svenskar, 80 procent, tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen.

– Det är hoppingivande att allmänhetens beredskap att minska sina egna utsläpp fortsatt att öka kraftigt, säger Jessica Cederberg Wodmar, projektledare klimatkommunikation på Naturvårdsverket.

Stapeldiagrammet visar årsmedeltemperaturens avvikelse i Västra Götalands län under
åren 1991-2007 jämfört med genomsnittet för 30-års perioden 1961-1990. Alla utom ett
år sedan 1991 har varit varmare än den senaste s.k. klimatnormalen 1961-1990.
Läs mer om de länsvisa scenarierna och ta del av statistiken
Läs mer om hur Sverige påverkas av klimatförändringen
‐1,0

Tillbaka till framsidan