Plusgubbens funderingar: Var TV bättre förr?

Plusgubben är en känd Lidköpingsbo som lite då och då kåserar i Lidköpingsnytt. Tänk att ibland tröttnar man på TV trots det enorma utbudet av olika kanaler för musik, sport, film, nyheter och underhållning. Man tröttnar även på våra vanliga kanaler. Det verkar som om konkurrensen har medfört att man vill göra många program och kunna sända många timmar per dag. Det går ut över kvaliteten. Det blir för mycket av program av typen att para ihop singelpersoner, att sända dansprogram där den ena parten inte kan dansa, konståkning där den ena parten är medioker skridskoåkare osv. Och så är det alla program där man skall gissa på ord eller rösta på artister och då skall man ju samtidigt skicka pengar via teleräkningen. Samtidigt hakar kvällspressen på vissa program och har braskande löpsedlar om KAOS, STORBRÅK, KOLLAPSEN I TV, EFTERFESTEN osv.

Sedan har vi ju serier som går i flera hundra avsnitt. Sådana där man ibland måste byta författare för att hålla intrigerna vid liv. Kanske är det så att vi inte orkar engagera oss i de stora viktiga frågorna och då blir det enklare att ha synpunkter på Idol och Bonde söker fru.

Själv är jag numera så lyckligt lottad att jag kan plocka fram DVD-skivor med Lars Molins utmärkta TV-filmer om Den tatuerade änkan, Potatishandlaren m fl. Dessutom Sven Delblancs härliga serie om Hedebyborna med massor av duktiga skådespelare. Sådana program blir sannolikt för dyra att producera idag så vi får nöja oss med amatörteater i dokuformat. Allt var inte bättre förr. Långt därifrån – men faktiskt en hel del.

Kan man tänka sig. Falköpings kommun har fått inträda i den internationella sfären när det gäller mat. Det finns ett nationellt nätverk för ”Det goda livet”. Nu tänker Falköping bygga in ”slow food” som grund i sin samhällsplanering. Man har utsetts till en ”Cittaslow”-kommun. Begreppet kommer från det italienska Oriveto och innebär att man skall skynda långsamt – leva utan brådska, söka det unika och lokala. All snabbmat förkastas. Falköping med sina 40.000 kor skall kanske se dem som föredöme och tugga långsamt och väl.

En variant av slow food finns även på vissa Lidköpingsresturanger men om kriterierna för licensiering uppfylls skall jag låta vara osagt. För ett antal år sedan var jag på Osterian i Falköping. Vi smakade på massor av ostar, åt bröd och drack rödvin. Vi satt ganska länge. Det gjorde jag även dagen därpå. Min mage gillade inte ostdieten, men det är inte den varianten av cittaslow som man avser nu.

När det annars gäller det här att skynda långsamt och leva utan brådska så känner man igen sig i vissa avseenden. Vår kommun sägs ha något slags rekord när det gäller att skriva visionsdokument och ställa i hyllorna. Någon slags motsats sägs vara Vara där man hoppar över dokumenten och går och hämtar spadarna.

Italienska citta står egentligen för city och cittaslow skall således inte förväxlas med sitta länge. Om Falköping skyndar långsamt när det gäller fördelningen av de kommunala taburetterna vet jag ingenting. Bara att det inte är någon ovanlig företeelse som kräver något internationellt nätverk för att hållas vid liv.

Måtte 2009 bli ett år där vi lever utan brådska, söker det unika och lever i harmoni.

Plusgubben

Tillbaka till framsidan