Hört på stan: Närproducerat i Kroatien
Publicerad fredag, 13 februari 2009, 08:00 av Björn Smitterberg
Att redaktören är en lättlurad typ – det har läsarna förstått för länge sedan. Eller skall det kallas godtrogen…
Att handla och spatsera lite på Nya Stadens torg hör till ett av lördagsnöjena. Man kan ju handla lite också – närproducerat vilken redaktören med hustru gillar. Så det blev ett besök i en av ostkantinerna.
– Gouda-ost, sa handlaren och var noga med hur det skulle uttalas.
Inte närproducerat i Lidköpingstrakten förstås, Holland får duga eftersom det är en holländsk ost.
Väl hemkommen skulle osten avsmakas, och redaktören började titta på märkningen och kollade även lite på internet. Och visst var redaktören godtrogen – inte var osten närproducerad i Sverige – vilket heller inte utlovats. Och heller inte i Holland som redaktören trodde eftersom det var så viktigt med uttalet.
Osten kom från Kroatien.
Nu, invänder någon förstås, att den var ju mycket billigare. Men så var det inte. Enda gången vi talade om priset var vid betalningen och den kostade runt 80 kronor kilot som andra ostar. Kanske har den varit billigare – men blivit dyrare för den långa transportens skull.
Att vi av klimatskäl skall köpa utländska frilandsodlade tomater i stället för dem som odlas nära i växthus – det har redaktören förstått. Men att köra omkring på osten…
Veckans bildfråga …
… engagerar läsare. Den här veckan var det tänkt att läsarna skulle svara Rörstrand center, eller åtminstone Rörstrand.
Men vad svarar man: Skrapan!
Att en av Lidköpings längsta affärsgator håller på att skapas här på baksidan av Rörstrand är alltså inte så känt. 247 meter ska den visst bli. I stort sett bilfri också. Baksidan håller på att bli framsida.
Att kalla det för skrapa är väl nästan att ta i, eller… Redaktören har under nästan hela 1980-talet haft sin arbetsplats på 14:e våningen i ett hus som hade ännu några våningar högre. Men inte kallades det skrapa. Frågan är: När blir ett hus en skyskrapa?
Men det finns viktigare saker att göra.
Åka skidor till exempel. Har ni någon paraffin eller något stearinljus? En av arbetsgrannarna till redaktören har en son som åker skidor på elitnivå – på längden. Han har berättat hur mycket arbete som läggs ned på en vallning. Om kostnaden slogs ut helt handlar det om över tusen kronor för en enda vallning, visserligen av båda skidorna, men ändå.
När redaktören brukar åtminstone den ena skidan bli så bakhal att redaktören hotar hamna i spagat. Och det vill ingen se.
Tacka vet jag utförsåkning. De e bar o åk. Och i år kan det ju bli flera åk, tjälen finns under snön och där denna preparerats för skidåkning kan spåren komma att ligga ganska länge.
En annan viktig sak …
… är att förstå svenska. Följande mening kom via e-posten till redaktören i veckan: Elevpaneler för longitudinella studier.
Efter att ha gjort vissa efterforskningar har redaktören insett att det är ett begrepp inom statistikernas värld. Ett sätt att bevisa något alltså. Svart på vitt – eller?
Minns ni …
… hur vädret var förra vintern? Det var en ovanligt tidig vår som kom förra året. Februari var solig, och mars var riktigt varm och skön.
Men mars är inte att lita på. Året innan fotograferade redaktören isbrytaren i Lidköpings hamn i mitten av mars.
Veckans vits …
… kommer från Vinninga där Bengt BG Gustavsson nedtecknat följande:
Fröken i småskolan fick en papperssudd mitt i ansiktet under en lektion.
– Vem var det, frågade hon.
Hela klassen satt som tända ljus och ingen ville erkänna.
– Nå, vill ingen erkänna blir det två rapp i baken på var och en.
Inte ens detta hot hjälpte och lärarinnan hämtade pekpinnen och började dela ut de två rappen. När hon kom till den sista, sa hon:
– Om du, lille Gustav, talar om för mig vem det var, ska du slippa stryk.
– Det var jag, sa Gustav.
God Helg
Det finns inte några regler för hur högt ett hus ska vara för att få
kallas skyskrapa. Men huset ska höja sig märkbart över sin omgivning. Då är det OK.