Plusgubben: Mata inte trollen!

Finns det gtroll på Lidköpingsnytts debattsidor?
Plusgubben, signatur för en välkönd Lidköpingsbo, funderar över varför det heter troll i debatterna och han tror att det kommer från trolling – men inte i Vänern.

”Mata inte trollen”

Jag har inte hört uttrycket tidigare. Inte heller hört talas om internettroll. Fenomenet hör ihop med debatter på nätet. När någon går in och stör i tråden med uppenbart syfte att provocera och reta övriga debattörer har man myntat begreppet troll.

Det säjs också att begreppet har sitt ursprung i uttrycket trolling. D v s man fiskar med drag genom att locka till napp i en grupp som har en diskussion på gång. I det stora landet i väster kollade man in sabotören och skrev sedan ”this user is a troll” en förkortning av ”this person is trolling our newsgroup”.

Risken finns dock att någon misskrediterar en meningsmotståndare genom att beskylla denne för att vara ett troll.

Det som fångade mitt intresse var att jag tyckte mig känna igen den här trollingen. Jag skall inte ge mej på att utnämna någon av Lidköpingsnytts kommentatorer till troll. Ibland tycker jag dock att jag skymtar en liten svansstump hos inläggens författare. Det går också att identifiera ämnen som garanterat lockar till napp. Man kan riktigt se framför sig hur fiskstimmet hugger efter betet.

Om jag skulle skriva t ex ”glassplitter och fimpar är värre än hundbajs” på den allmänna bloggen så skulle det vara ett oemotståndligt bete. Det finns andra tacksamma områden som var och en lätt inser. Men matar vi trollen så blir det jobbigt, inte minst för redaktören.

När vi ändå är inne på likheter mellan djurs och människors beteende så låt mej nämna göken.  Häromdagen både hörde jag och såg de skickliga bluffmakarna. På spaning efter något offer kan jag tänka mej. Gökhonan är vad vi skulle kalla för lösaktig. Hon håller sig med flera älskare och har som ni vet inget egen bo att lägga ägg i. Hon smusslar in ägg i andra fåglars bon. Ett ägg här och ett ägg där. Men innan hon placerar in gökägget så plockar hon bort ett ägg för värdfågeln. Smart kan man tycka. En gökhona som själv vuxit upp i ett bo med t ex sädesärlor lägger också ägg som liknar ärlans. Likheten med människor då. Ja, gökarna skor sig på andras bekostnad vilket ju inte är okänt i människovärlden.

Gökungen kläcks några dagar före de andra ungarna i boet. Den är dessutom litet större än de andra och ser till att få mat först när styvföräldrarna kommer. För att få tillräckligt med mat kastar gökungen ut de andra ungarna. Det är sannerligen inte roligt att få en gökunge i boet. En annan liknelse med oss i människovärlden är att göken föredrar en tropisk miljö under vintern. Den flyttar väldigt tidigt faktiskt.

Trots de osympatiska sidorna är göken uppskattad av oss. Den bär ju bud om den efterlängtade sommaren.

En annan rackare är flugsnapparhanen. Jag har nog sett att den håller till i flera bon samtidigt. Det kan väl också ses som mänskligt om än en smula anstötligt. Man kan tycka att det är rätt åt honom att han frampå sommaren ser ganska utarbetad ut när han flaxar omkring och matar ungar i flera bon.

Vi har ju även fåglar som övervintrar. En dam tillfrågades av en bonde om hon ville köpa en havrekärve till julen med tanke på småfåglarna. Svaret blev:

–  Nej, jag skall fira jul i Thailand i år.

–  Och småfåglarna tar hon med sej då förstås.

Har ni hört den förut? Jag kunde väl tänka mej det! Den är inte dagsfärsk.

Ha det gott mellan hägg och syren!

Plusgubben

Tillbaka till framsidan