Gå direkt till Nyheten (Hört på stan: Inte sjunga på bussen)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 11 februari 2025

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Hört på stan: Inte sjunga på bussen

Publicerad fredag, 26 juni 2009, 08:05 av Björn Smitterberg

ikon_bjoernsDenna tidnings undergrävande reporter, S. Pion, har tagit del av en undersökning om vad Lidköpings skolbarn tycker om skolbussarna. Det blev som helhet betraktat ganska bra betyg. Men det fanns också enstaka kommentarer som medfört att tjänstemännen i Stadshuset måst reagera; Busschaufförerna får inte sjunga när de kör. Särskilt inte Åke.

Barnen är rädda för att Åke inte är fullt ut koncentrerad på körningen och tycker därför det är otäckt. Någon bedömning av Åkes sångröst har inte gjorts, eller om repertoaren var fel.

Några andra under har varken S. Pion eller redaktören lyckats gräva fram i veckan. Jo, kanske var det ett under i måndags i kommunfullmäktige: På förslag av oppositionsrådet Carin Lexmon (M) beslutade kommunfullmäktige att frysa politikernas arvoden nästa år till 2009 års nivå.

Detta förslag om utebliven lönehöjning kommenterades av kommunfullmäktiges ordförande Marita Bengtsson (S):

– Det var ju synd att Carin kom med förslaget.

Kanske fanns det något i Marita Bengtssons kommentar som redaktören inte känner till. Men det lät faktiskt lite knepigt – och dessutom var Carin Lexmons förslag det enda från oppositionen i som antogs under budgetdebatten.

 

Redaktören gillar …

… att cykla, särskilt i de ljumma sommarkvällarna när man känner svala och varma områden strömma kring ansiktet och armarna. Lidköping är lätt att cykla i. Onsdagskvällen var just en sådan kväll. Hustru tog sin cykel, redaktören sin och ut i vida världen for vi. Det vill säga att vi kom inte längre än till Ågårdsbron. Där fick hustru punktering på framhjulet.

Men promenader är inte så illa heller. Även om man leder en cykel.

Överaskande var också att det var hästskit på Ågårdsbron. Vilka dofter möter inte en cyklist? Ena stunden blommor och buskar, andra stunden…

Nya dofter möter nu Manuel Melani, ordförande i Näringslivsfastigheter (S). Honom träffade vid på promenaden med cyklarna. Han var ute och käkade glass tillsammans med sambon och partivännen, ledamoten av kommunstyrelsen m m Sabina Johansson. Nu var det inte några politiska konklusioner vi skulle fastna i, utan dofter. Manuel Melani upplever nu en ny värld. Efter att i åratal ha konsumerat ett paket cigaretter per dag är han nu rökfri. För fyra månader sedan gav han plötsligt, utan förvarning ens för sig själv, bort cigarettpaketet och har inte köpt något nytt.

Grattis, Manuel. Nu vet du hur syrener doftar. Och att rosor inte bara har taggar utan även kan lukta.

Lidan är vacker …

… och särskilt när den ligger spegelblank. Kanske en kanot, kanske en båt i sakta mak. Lite barn som leker i stranden, andra fiskar. Fåglarna har sitt sjå. Redaktören har svårt att gilla de som leker i hög fart på Lidan. Ena stunden skryter de över hur stor Vänern är, andra uppför dom sig som korkade på Lidan.

I midsommar tog redaktören …

… en bild som i ett nötskal visar hur svensken numer gärna firar midsommar.

midsommarhusbilen

 

Bilden är tagen på midsommaraftonen på parkeringsplatsen vid Läckö slott. Till slottet fick redaktören och tusentals andra ta sig gående. Vägen spärrades nämligen vid kungsgården med uppgiften att det inte fanns parkeringsplatser kvar på ordinarie parkering. Men det var en sanning med modifikation. För tidvis fanns det gott om lediga platser på slottets egna parkeringsplats – men trafiken hejdades i flera timmar att komma fram och hamnade i stället på en vall som nu gav en extra skörd i form av inkomster. Väl ment – men många ifrågasatte lagligheten, bl a en av Lidköpings kommunstyrelseledamöter var upprörd när han med väskor, ryggsäck, termosar, gående barn och barn i barnvagn tog sig fram mellan Kungsgården och slottet.

Det finns platser …

… som är skamligt dåligt skötta. På torsdagen fick redaktören en tidning om Lidköping som utropade sig till Vänerns riviera. Nu vet redaktören inte vilken del av rivieran man liknar sig vid. Men den delen av Vänerstranden som är utanför Östra Hamnen och Värmeverket utgör inte något som redaktören förknippar med Rivieran.

Det är förbjudet att skräpa ned. Extra förbjudet är det faktiskt att skräpa ned på stränder och i vatten.

Veckans ord är tulpan …

… och det är svårare än väntat. Språkrådet har nämligen gjort en utredning om ordet tulpan.

– Ordet lånades in i formen tulipan från tyskan, som i sin tur lånat det från italienskans tulipano, som i sin tur lånat det från turkarnas tülbent som i sin tur lånat det från persiskans dulband.

Oj. Nu visar det sig också att dulband är samma ord som man använder för turban. Det vore ju hemskt att gå med en tulpan på huvudet så därför ska sammanblandningar undvikas.

Språkrådet påpekar att holländarna säger tulp och många tyskar tulpe.

Undrar ni var tulipanarosen växer? Det gör den inte. Tulipanaros är benämningen på något som inte kan finnas – korsningen är omöjlig. Men tulipanaroser finns ändå – målade bl a på kända möbler och väggar med anknytning till allmogekulturen.

Har ni, avslutningsvis …

… hört att lördagens föreställning med en eldslukare i Stadsträdgården är inställd. Eldslukaren har fått halsbränna!

Nej, redaktören har inte kommit på den historien själv – utan fick ögonen på den i en gammal gammal tidning, från 1910-talet, som fanns inplastad i ett antikvariat. Tyvärr fick tidningen inte öppnas – den har aldrig varit öppnad. Priset – det var en förhandlingsfråga. Historien om eldslukaren fanns på första sidan.

God helg.