Hört på stan: Ett nytt bord och ett nytt sår
Publicerad fredag, 03 juli 2009, 05:56 av Björn SmitterbergBlodvite har uppstått. Redaktören har skadat en hand. Det rör sig om en mycket allvarlig skada, ett skärsår på cirka 4 millimeter. Redaktören övervägde att ligga till sängs resten av veckan, men anade att Försäkringskassan skulle protestera.
Bakgrunden är att redaktören moderniserat sin lilla veranda, anskaffat ett cafébord. Minsann har det gamla plastbordet med ett parasoll i mitt fått skatta åt förgängelsen.
Men att handla i den lågprisbutik som redaktören gjorde har alltid poänger. Naturligtvis fick redaktören fel bord med sig – trots protester vid kassan om att det inte affären tog ett annat pris än det som står på bordet o s v (”då är det fel på prislappen”, sa kassörskan). Vid en extra kontroll hade redaktören rätt och bordet var fel…
En gång tidigare har redaktören varit i samma butik för att köpa en grej som var extrapris på, men fick då veta att just den veckan var det högre pris för annars kan man inte kalla det extrapris andra veckor…
Nu skulle en kund som kom efter redaktören köpa en byrå, den stod intill kassan med prislapp och allt. Men tji. Den byrån var bara utställningsföremål – den skall inte säljas förrän om tio dagar…
Redaktören fick …
… så småningom köpa det bord han önskade sig. Men förstår nu varför det var knepigt för det där lagret var upplagt som en mardröm för arbetarskyddet. Högt upp under taket klättrade en person och lastade ut saker. Han klättrade på varorna…
Kartongen öppnades hemma …
… och det framstod snart med full klarhet att bordet var i delar, och det medföljde även en liten karta som med i det närmaste otydbar klarhet berättade hur monteringen skulle gå till.
Enkelt, tyckte man i Vietnam som packat kartongen. Intelligenstestet i form av montering av ett cafébord renderade alltså redaktören en mycket allvarlig skada i handen då skiftnyckeln slant. Det kom flera droppar blod.
Slutligen var allt klart.
– Det är vingligt, sa hustrun i en ton som inte medgav några förmildrande omständigheter.
– Kan det bero på de här två sakerna som är kvar i påsen?
– Nej, knappast, sa redaktören och kliade sin håriga bringa i värmen. Dom där brickorna är säkert bara ballast i paketet.
Dags att skruva i sär hela konstruktionen igen. Som vanligt – man skruvar ihop och man skruvar ihop och använder hela sin kraft. Man muttrar och muttrar. Men när sedan en enda skruv lossas så faller allt samman.
Omstart och de felande små brickorna kom på den plats hustrun föreslagit. Plötsligt var bordet – helt oförklarligt – helt stadigt. Hustru är, måste jag säga, ett tekniskt geni. Åtminstone i jämförelse med redaktören.
Datorer är livsfarliga …
… har redaktören läst i en tidning som refererar en amerikansk undersökning. Flera personer får benbrott och kan till och med bli invalidiserade.
Anledningen till larmrapporten är sladdarna. De snubblas så lätt på.
Redaktören kan lägga en ny larmrapport till samlingen: Sladdarna samlar ofantligt med damm. Rena råttfångaren.
Att datorer är farliga fick redaktören veta en dag för några år sedan på Nya Stadens torg – jag var ombedd att där berätta lite om internet. Nästan omedelbart kom en man i 40-årsåldern fram och skällde ut mig.
– Det finns inte ett enda sant ord på hela internet, sa han. Och fler lär det inte bli av Lidköpingsnytt.
Så sant som det är sagt. Eller?
Om värmen säger …
… vår undergrävande reporter S. Pion att Sverigedemokraterna missat halva partiprogrammet. S. Pion gillar inte värme och böljan som varat ett par dagar tvingade honom nästan i Vänerns böljor – vilket inte är hans stil. Hans kropp är inte den som tilltalar det kvinnliga könet. Själv säger han att han har pondus.
– Sverigedemokraterna har missat det här med värmen. Den kommer från andra länder. Det måste dom väl ogilla. Här skall väl vara kall vinter jämnt enligt deras partiprogram?
Om värmen säger …
… redaktören att det ändå finns hälsotecken. För ju bättre väder det är ett veckoslut desto färre läsare har Lidköpingsnytt. Det är ett hälsotecken – för vem vill sitta vid datorn när det är 32 grader ute? För första gången på mycket mycket länge hade Lidköpingsnytt i lördags färre än 4.000 läsare per dygn.
Kanske kan antalet läsare bli en ny officiell värdemätare på vädret?
Har ni, avslutningsvis hört…
.. om gräsänklingen på måndagsklubben.
– Har du tagit av dig vigselringen i kväll, sa en lisch till honom.
– Värmen, förstårru. Värmen, sa gräsänklingen.
Glad semestervecka och övriga tillägnas trevlig arbetsvecka – skönt att slippa en del av arbetskamraterna eller?