Hört på stan: Ta en sil till

Får man säga så nu för tiden. Lidköpingsborna har ju i århundraden ätit sil.
Men nu förknippas ordet sil med knark. Artikeln om sil i Lidköpingsnytt i veckan handlade om den lilla Vänerströmmingen, lillsillen om man så vill.

Bernt Blomgren skrev artikeln som blev en av de mest lästa artiklarna på länge. En hel del kommentarer blev det också, och uppskattande tillrop. Tänk att det i Lidköping inte längre finns sil – utan försäljarna försöker med sik i stället. Vart är världen på väg…?

Har du haft semester …

… senaste veckan – alltså hemma i Lidköping? Staden där regnmolnen står på kö. Visst är det konstigt; det regnade förr också, men det tog ju slut någon gång. Efter regn kommer sol sa man glatt, nu verkar det uttrycket vara ren lögn, eller kanske en våt dröm.

Till helgen skall redaktören ta på sig stövlar, regnkläder med flytväst och sydväst samt med paraply titta i potatislandet om potatisen som sattes i april har börjat sticka upp ur jorden än. Eller också har väl hela potatislandet flutit iväg och finns hos grannen.

Vems potatisar är det då – mina eller grannens?

Något som läsarna …

… tycker är roligt är den serie om skyltar vi har i Hört på stan…
Kanske ska vi nu använda devisen ”Lidköpingsnytt behövs om skyltarna ska fram!” för den skylt som var med i Hört på stan förra veckan har nu fått sig en upprensning.

Tredje kapitlet i den välskrivna serien om skyltar som är igenvuxna i Lidköping kommer här.  Medan andra undergrävande journalister söker i de djupa garagen håller sig  S. Pion till kattrakande men har till härvarande redaktionen inkommit med följande intressanta bilder tagna på Silversköldsgatan.

Ja, egentligen var det inte herr Pion själv som hittade skylten – det var hans boxer som fann en stolpe.

Herr S. Pion blev tvungen att lyfta blicken en aning för att se vadan detta är för stolpe mitt i grönsakerna.

Efter att ha klättrat upp i det träd som är stolpen närstående (geografiskt, inte genetiskt) och flyttat på några av löven kunde herr Pion avgöra att skylten varnar för det gupp som gör bilisterna varse om att de korsar Stenportsgatan.

– Detta, hävdade S. Pion, är den största nyheten i Lidköping sedan gamlestan brann.
– Hur ska bilisterna nu få veta att de korsar Stenportsgatan?

En helt annan skylt …

… är helt synlig – så det var inga svårigheter för S. Pion att hitta den. Frågan är bara vad skylten informerar om. Redaktören måste nog tillstå att det finns en poäng i S. Pions påpekande om nedanstående skylt.

Så här ser den ut på ett nytaget foto (S. Pion misstänks åka till ett solarie i Skara på semestern, men påstår att han varit i Thailand).

Vad är det för konstigt med den skylten då? Den syns ju.
Ja, men alla bussar går till domkyrkan. Problemet är bara att skylten sitter just vid hållplats domkyrkan!
Man kommer alltså ingenstans om man stiger på bussen här.

Visserligen har någon försökt gömma uppgiften om att det är hållplats domkyrkan – men domkyrkan gömmer man inte så lätt.

S. Pion försökte få reda på biljettpriset på denna busstur men misslyckades. Han undrar hur många zoner det är mellan domkyrkan och domkyrkan.

Nu är det dags …

… att åter försöka avrunda. Veckans avslutande historia kommer från Bengt BG Gustavsson i Vinninga. Den lyder:

Johan var på väg att besöka grannen Gustav.
Gustav ville inte ha något besök av Johan, han  ville för det mesta vara för sig själv.
Johan knackade på dörren.
-Ä du hemma Gustav?
-Nä
-Men ”galösera” står ju här i farstun.
-Jag har två par…!

Glad helg med och välkommen tillbaka till jobbet

Tillbaka till framsidan