Hört på stan: Sakta börjar hjulen rulla

Alltmer återgår till verkligheten. Turisterna från de nordiska länderna har dominerat i sommar, slogs det fast i början av augusti. Kanske beror det på att flertalet semesterfirare i övriga Europa just börjat sin semester. Men i Lidköping öppnas nu allt fler dörrar som varit semesterstängda.

På måndag låses dörrarna upp i Stadshusets korridorer – för att ta ett exempel. Lite trist för många är det som haft semester i det mörka mulna regnandet att nu sitta inne och bländas av solen som skiner in genom fönstret.

Många av Lidköpingsnytts läsare har varit ute och rest. Det har kommit många hälsningar från länder vid Adriatiska havet och Medelhavet. Tack för alla hälsningar – och grattis till alla fina semesterminnen.

Redaktören har ju sin semester kvar. En vanlig fråga till redaktören är:
– Jobbar du alltid?!

Svaret är:
– Nej, redaktören är alltid ledig men med vissa avbrott för arbete.

Eftersom redaktören sedan länge slutat arbeta vid den kolorerade pressen (undrar varför det heter så) och rikspressen kan redaktören utan generande miner instämma i frågor om varför i all sin dar samma rubriker återkommer.

Det kallas för frysboxjournalistik när en journalist snabbt stoppar undan en nyhet han borde varit först med i skrivbordslådan och sedan tar upp den vid ett senare lämpligt tillfälle och framställer den som sin egen.

Ur frysboxen har nu nyheterna om kräftorna plockats fram. Inte det att de är små och få, utan att de smakar illa. Det konstaterade redaktören för 35 år sedan i en artikel som höll på att stoppas för att den var för opportun.

– Kräftor är gott, sa redaktionschefen. Dessutom är det ändå suparna som räknas!

Kräftor smakar verkligen inte gott, det som ger smak är ju den salta dillstänkta lag som kräftorna tillreds i. Annars bör kräftorna få hållas där de hör hemma – i sumpmarkerna.

Den undergrävande reportern…

… S. Pion har förstås hittat en ny skylt som inte är läslig. Även den finns inne i ett träd på Silversköldsgatan.

– Vad händer om jag får P-böter efter att ha kört på gatan och inte kunnat se skylten, undrar S. Pion. Jag skall väl inte behöva leta bland träden efter skyltarna?

Redaktören tillfrågade en bekant körskollärare som kom med det glasklara svaret:

– Ja, jag skulle inte betala utan att bråka lite.

S. Pion …

… har numera beskedet med sig att han inte längre för vara undergrävande reporter om han inte hittar något större under än invuxna skyltar.

Nu börjar …

…  alla festivaler. Lidköping är inget undantag. Musiker har redan börjat, och vid Framnäs blir det Vattenfestival under lördagen. I nästa vecka är det de numer sammanslagna festivalerna till Lidköpings kultur- och porslinsfestival. Redaktören ägnade sig för en tid åt att på en träff med bekanta fråga vilken ort i landet de förknippar med porslin. Svaret blev entydigt:

– Gustavsberg.

– Förrädare, sa redaktören.

Då tillade de bekanta vänligt men bestämt:
– Talar man om Vänern – då tänker jag alltid på Lidköping och Läckö!

Så det kanske inte är helt fel med vattenfestival i Lidköping ändå.

En festival är det i Götene också – Medeltidsfestival eller Arnfestival (namnet varierar beroende på vilken marknadsförare man talar med). En av de ansvariga för marknadsföringen säger att man ägnar sig åt gerillamarknadsföring.

– Den har jag inte märkt, sa redaktören. Hur då?

– Vi har lyckats prångla ut en reklamfilm på internet, på youtube. Det har varit väldigt bra.

– Jaha, sa redaktören och konstaterade på torsdagen att på två veckor har reklamfilmen visats 280 gånger.

Vilken höjdare!
Men vissa tycks tro att bara man finns på internet så syns man av sig själv. Så är det nu inte. Man måste alltid tala om att man finns. Och man skall ha kvar principen – vill man visa något på internet måste det marknadsföras på internet.

Samtidigt finns det flera som vill vara mot strömmen och inte synas på internet ”för det har dom aldrig gjort förr”.

Men gerillamarknadsföring? Nej, inte av ett så kostnadskrävande arrangemang som en festival. Det som brukar kallas gerillamarknadsföring lämpar sig för bestående affärer och butiker, inte enstaka händelser.

Medeltidens värld har svårt med sitt rykte bland invånarna i Götene. Ryktet är ibland oförskämt vilseledande. Men frågan är vad som händer om Arnfestivalen blir en ekonomisk flopp. Kulturella framgångar räknas inte. Inte i Götene kommun som mest tycks bestå av gerillanej-sägare med det mycket tydliga valspråket:

– Det går inte!

Frågan är vilken gerilla som vinner nu.

Veckans avslutande …

… historia kommer från Vinninga, närmare bestämt Bengt BG Gustavsson som behärskar det skaraborgska idiomet bättre än redaktören. Han har skrivit ned följande historia om svampplockling.

Två kärringar skulle gå ut och plocka svamp. Dom tog bara kantareller för dom velle liksom inte ta några resker.   (Riskor)

Plötsligt geck de vilse i skogen, de höllt på å svälta ihjäl. Men det årna sej me dä. För strompera hade körvat säk på ena käringa.

God helg

Tillbaka till framsidan