Debatt: FN-dagen en höjdpunkt i höst
Publicerad fredag, 23 oktober 2009, 07:32 av Redaktionen
– FN-dagen den 24 oktober är en av höjdpunkterna under en ovanligt hektisk höst. På FN:s schema står toppmöten om bland annat klimatförändringarna, rätten till mat och nedrustningsarbetet.
Det skriver Bengt Klang i Lidköping tillsammans med Aleksander Gabelic i FN-förbundet i en debattartikel.
FN-dagen den 24 oktober är en av höjdpunkterna under en ovanligt hektisk höst.
På FN:s schema står toppmöten om bland annat klimatförändringarna, rätten till mat och nedrustningsarbetet.
Nobelkommittén understryker med årets fredspris vikten av att USA och Barack Obama åter fokuserar på FN och den internationella dialogen. Ett eldprov för Obama och andra är FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn den 7-18 december.
Världens länder utkämpar nu en kamp mot klockan för att enas om ett nytt klimatavtal. FN-rörelsen drar sitt strå till stacken genom att delta i kampanjen 2grader.se, som kräver att temperaturen får öka med högst 2 grader och att de fattiga länderna ska ha rätt till utveckling. Målet är global uppslutning och konkreta resultat i Köpenhamn.
Ett nytt FN växer nu fram där såväl fred och säkerhet som utveckling och mänskliga rättigheter krävs för en bättre värld. En global FN-rörelse kräver att världens regeringar ger sitt politiska och ekonomiska stöd. Utmaningarna är många.
FN-principen skyldighet att skydda innebär att omvärlden ska gripa in när människors säkerhet inte kan garanteras. Darfur och Sri Lanka är två konflikter där principen ännu inte har förverkligats. Sverige skulle kunna ta sin del av ansvaret genom att svara på FN:s vädjan om resurser till fredsfrämjande insatser i Afrika. Den svenska utlandsstyrkan bör utökas till utlovade 2.000 personer, varav minst hälften bör finnas i operativt FN-ledda insatser.
Inget fredsfrämjande arbete blir framgångsrikt om inte utveckling och rättigheter främjas samtidigt. För första gången i historien lider över en miljard människor av hunger och kronisk undernäring – trots att FN:s millenniemål kräver en halvering av antalet hungrande. De rika länderna har lagt 10.000 miljarder dollar på att motverka finanskrisen. Samtidigt minskar det globala biståndet. Rätten till mat ignoreras trots att den är inskriven i en av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.
Brotten mot de mänskliga rättigheterna är förfärande många trots ständig debatt. När FN:s människorättsråd kidnappas av stater som vill tysta kritik mot dessa brott blir FN-kontoret för mänskliga rättigheter och dess samarbete med frivilligorganisationer särskilt viktigt. Kvinnors rättigheter måste bevakas särskilt av både medlemsländerna och FN:s nya avdelning för kvinnofrågor.
FN-rörelsen i Sverige stärks genom att frivilligorganisationer, näringslivsaktörer och FN-skolor sluter upp kring aktiviteter och kampanjer. Dialogen med engagerade människor är, som FN-chefen Ban Ki-moon underströk vid sitt besök i Sverige tidigare i höst, avgörande för FN:s möjligheter att lyckas. När vi blir fler kan vi också med ännu större tyngd verka för att Sverige ska vara en stark FN-röst och för att globala frågor alltid ska stå högt på dagordningen.
Bengt Klang Ordförande i Lidköpings FN-förening
Aleksander Gabelic Ordförande i Svenska FN-förbundet
