”Liljestenar visade korsriddares kollektiv”
Lidköpingsforskare försvarar avhandling

Det var en omvälvande tid då för 800 år sedan när liljestenar och stavkorshällar skapades, som en markering av en överklass att man hörde till denna. Liljestenar finns i en speciell form i Lidköpingstrakten och på Kinnekulle, men i likartade former på flera platser, inte bara i Sverige.
– De har en sak gemensamt, de kristna symbolerna med livets träd, säger Annelie Nitenberg vid Vänermuseet som på fredag skall försvara sin licentiatuppsats.

I två år har Annelie Nitenberg forskat och försökt komma stenarna och dess bilder in i sitt innersta. Hon har också tittat på andra stenar, i Mälardalen och på Gotland. I sitt arbete ger Annelie Nitenberg liljestenarna en roll i en period då mycket hände i det som nu kallas Sverige – det var en tid då kristendomen stod mycket stark och de starka och mäktiga familjerna var också ofta de som hade präster inom sig. Det var tiden för korståg till Mellersta Östern och till Baltikum.

Lidköpingsnytt träffade arkeologen Annelie Nitenberg första gången när hon arbetade vid Synnerby på Kållandsö, och för ett par år sedan när hon tillsammans med kollegan Anna Nyqvist Thorsson presenterade en katalog över liljestenar.

Bilden är klickbar till stort format.

– Det arbetet väckte mitt intresse och jag lyckades få pengar till min forskning och bli inskriven på forskningsutbildningen, och min tanke är att doktorera på liljestenar och stavkorshällar om ett par år.

Arbetsplatsen är fortfarande Vänermuseet, som blivit en central plats i forskningen om de här stenarna som huggits för hand och skickat budskap hundratals år in i framtiden.

– Jag har försökt tolka stenarna, deras bilder och även de som har text. Jag placerar stenarna så de skapats mellan  cirka 1150 och 1250.

Annelie Nitenberg har också försökt lägga in stenarna i ett sammahang – en historisk kontext, som hon själv uttrycker det.

– Ja, man undrar ju onekligen varför man lade ned så mycket arbete på att skapa de här stenarna, vad skulle man ha dom till?

Slutsatsen för Annelie Nitenberg har blivit att liljestenar och stavkorshällar definierades det egna kollektivet. Det var en tid när riddariedealet var viktigt i Europa och herremännen såg sig själva som fförkämpar för Gud och tron. Kopplingen mellan riddarna och kyrkan var mycket tydlig i symboler 0ch motiv.

– Många, men inte alla, som fått en liljesten eller stavkorshäll över sin grav var säkert korsriddare.

Annelie Nitenberg har också studerat andra teorier om de här stenarna, men alltså kommit fram till sina slutsatser och kopplingar genom egna undersökningar och efterforskningar.

På fredag skall licentiatuppsatsen granskas av en opponent och Annelie Nitenberg får försvara sitt arbete och därefter sätter en betygsnämnd ”Godkänd” på uppsatsen – eller underkänner den. Om det går väl har Vänermuseet i Annelie Nitenberg en filosofie licentiat.

– Det är ett ganska trevligt ämne att arbeta med, säger Annelie Nitenberg. Det är så många som är intresserade av de här stenarna.

Tillbaka till framsidan