Skolpolitiker kan tvingas till svåra sparbeslut

Politikerna i Barn- och skolnämnden är oroliga. Den ekonomiska ramen påverkas av att det just nu blir färre barn i skolan, samtidigt som det finns en eftersläpning i intäkterna för förskolebarnen. Det här kan tvinga politikerna fatta beslut de inte vill fatta.

– Vi har inte pratat i nämnden om vilka beslut som skulle krävas, men helt klart måste något göras, säger Mario Melani, (S), ordförande i nämnden.

– Antingen måste vi få mer pengar – eller också måste vi spara.

När Mario Melani pressas lite på att ge exempel på besparingar ger han följande exempel:

– Det får bli på verksamheter vi inte är tvungna att ha – alltså sådant som inte krävs enligt lag. Vi kanske får lämna principen om 18-barnsgrupper och gå upp till 19, vi kanske får se över möjligheten att ha kvar dygnet runtöppen förskola. Det är exempel men troligen kommer det att bli en kombination av olika sparåtgärder. Men vi har inte börjat diskutera i de här termerna än.

Barn- och skolnämnden hanterar förskolorna och grundskolorna i Lidköping. Det är en verksamhet vars budget i dag är nära 532,6 miljoner kronor. Enligt beslut av kommunstyrelsen kommer den ramen att minska för att om några år vara 11 miljoner kronor lägre.

Den ekonomiska ramen sätts per barn som går i grundskola. I förskolan sätts ramen utifrån hur många barn det finns i den ålder där förskola är aktuell – oavsett hur många som går i förskola. Mer än 9 barn av 10 går i förskola i Lidköping, men tendensen är att det närmar sig så praktiskt taget alla går i förskola. Det betyder att pengarna skall räcka till allt fler.

Det finns en inbyggd uppräkning i systemet – men den släpar efter upp till två år.

Tillbaka till framsidan