Bo Eliasson (V) kan inte tänka sig att bli kommunalråd

Bo Eliasson är en av de roligaste politiker kommunfullmäktige i Lidköping har. Men det kan man inte vinna val på. Men en sak är klar – det är absolut tyst när han tar till orda i fullmäktigesalen för ingen vill missa honom. I dag blev han dock helt ställd, alldeles tyst, på en fråga. Vad skulle du ta tag i första dagen om du blir kommunalråd?

– Jag skulle nog gå runt och hälsa och presentera  mig, säger han.

Försök inte slingra dig – alla i Stadshuset vet nog vem du är…?

– Ja, det är ju rutiner att sätta sig in i…

Nej, vilken fråga skulle du ge dig på. Där blev det tyst. Men snart svarar han:

– Jag tror inte jag passar som kommunalråd. Jag tycker jag kan utöva vårt inflytande genom att medverka i kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det behöver vara en person som kan ge järnet fullt ut, jag har svårt se mig själv som kommunalråd.

Partivännerna som lyssnar på intervjun protesterar och hävdar att det skulle Bo Eliasson klara av.

– Nej, jag tror inte det. Man måste ha stort förtroende även utanför de politiska kretsarna, och man måste kunna ”äga” frågor och driva dem i tysthet för att klara exempelvis företagskontakterna. Det förtroendet tror jag inte jag har.

Bilden är klickbar till större format

Bo Eliasson är en van och hårt arbetande politiker som arbetar heltid för sitt parti. För att träffa honom måste man boka i god tid – för han arbetar över hela Skaraborg. Att få honom att sitta still under parasollet på Nya Stadens torg är nästan en bedrift. Men när han sätter sig blir han saklig.

– Vi skall ha mer valfrihet i äldreomsorgen, säger han. Men vi skall inte sälja ut den. Vi ska ha verklig valfrihet, valfrihet för pensionärer. Det handlar om att inom ramen för vår verksamhet skapa valfrihet. Ingen ska behöva välja vilken arbetsgivare som erbjuder sin personals tjänster, ingen ska behöva välja vilket företag man vill utnyttja.

– Kommunen ska utveckla omsorgen så att alla får valfrihet – har man hemtjänst ska man kunna få gå och se opera om man nu vill det, eller få hjälp att få sig ett glas vin eller två. Varje person skall i större utsträckning få bestämma mer över sitt liv även om man bor i ett äldreboende av något slag, eller har hemtjänst.

– Det är vad jag kallar valfrihet. Borgarna har satt en annan etikett på valfriheten. Den etiketten handlar inte om valfrihet för den som berörs.

– Det här med maten är ett annat exempel, man måste få bestämma mer över vilken mat man vill äta. Och den skall vara lagad alldeles i närheten. Det gäller förresten i skolorna också.

– Jag tror att vi missar lite vad ungdomarna säger. En bekant till mig säger att det är väldigt många som aldrig går och äter i skolans matsal. Vi politiker proväter, lärarna äter, och alla säger att det är utmärkt mat. Det är säkert utmärkt mat – men vi lyssnar kanske inte på signalen vi får. Är det något annat eleverna frågar efter?

Vänsterpartiet föreslår att det under mandatperioden görs en stor rejäl satsning på kulturen – kommunen i samarbete med Folkets Hus.

– Vi behöver en scen för musik och teater. Gärna i kombination med en biograf för då kan man ju samutnyttja många saker. Jag och mina partivänner vill att vi skall ta upp den här diskussionen på allvar och bredda utbudet i Folkets Hus.

Ska det även vara ett bibliotek i Folkets Hus?

– Vi i Vänsterpartiet föreslog faktiskt – utan att få stöd från annat håll – att kommunen skulle köpa Försäkringskassan för att skapa ett kulturhus med bl a bibliotek. Men så blev det inte.

– Om nu svaret på frågan i folkomröstningen blir ett nej, alltså att befolkningen inte vill ha biblioteket i Sockerbruket – då får vi inte nöja oss med det. Då måste vi börja titta på andra alternativ och det är helt öppet hur vi gör då. Vi har som parti inte tagit någon annan ställning till frågan om flytt till Sockerbruket än den vi haft hela tiden – vi röstade för Sockerbruket. Men det är helt klart att om det blir ett nej är frågan inte slutligt löst.

– Vi måste ha ett bibliotek inte bara för den som vill läsa, utan här sker mängder av utmärkta arrangemang som vi måste låta biblioteket utveckla. Och det krävs lokaler och faciliteter som inte finns i dag.

Biblioteket – oavsett var det hamnar – blir en ny satsning på Lidköpings tätort. Handlar politiken för mycket om tätorten, händer det för mycket i Lidköping på bekostnad av Vinninga, Järpås, Tun, Saleby och andra orter i Lidköping?

– Ja, jag tror faktiskt det. Och jag är inte ensam om det. Samma fråga har faktiskt börjat dyka upp på lite olika sätt även i våra samarbetspartier. Jag vet inte vart det leder, men frågan har kommit upp.

För tolv år sedan – i en valrörelse – fotograferades Bo Eliasson på badstranden. Sedan dess har han förknippats med utvecklingen av Lidköpings stränder.

– Stränderna är en klassfråga, säger han. En del har råd att åka på semester till sandstränder eller till Västkusten och bada. Alla har inte den möjligheten och därför måste vi ha bra fina bad i Lidköpings kommun. Det är en fråga om jämställdhet.

Skulle det vara gratis att bada på Framnäsbadet?

– Ja, jag tycker det och tror att Vänsterpartiet skulle ställa sig bakom ett sådant förslag. Vi vill ju också ha en rejäl upprustning av såväl badhuset som Framnäsbadet – andra partier vill lappa och putsa det gamla. Vi vill ha riktig satsning.

Nu planeras en badbrygga i anslutning till Hamnstaden.

– Vi har ju flera gånger påpekat att Hamnstaden är ett långsiktigt projekt. Jag tycker vi måste ta tag i vissa saker dessförinnan. I första hand vill vi sätta en gräns för exploateringen. Framnäsbadet skall räddas, liksom grönområdet längs stranden. Det är en viktig tillgång för friluftslivet i Lidköping att kunna promenera. Det skulle också vara en tillgång för människorna i Hamnstaden om vi sätter en gräns.

Under intervjuns gång kommer samtalet in på hur det var förr, med trampoliner på en av pirarna.

– Här borde det finnas ett kallbadhus, ute på piren, utropar Bo Eliasson. Det vore något speciellt. Ett kallbadhus!

Kallbadhuset på piren finns inte med i valmanifestet. Men simhallen och Framnäsbadets bassänger är med. Och på sikt även ett kallbadhus vid någon strand.

Tre vänsterpartister i samtal på torget, Ingvar Karlsson, Bo Eliasson och Ann-Carin Landström – alla med politiska uppdrag och med ambitionen att fortsätta även efter valet. Bilden är klickbar till större format.

Vänsterpartiets manifest inför den kommande mandatperioden är ingen revolution utan en satsning på kärnverksamhet, och är tydlig i flera avseenden. Ordet människa förekommer ofta, ung-domar, äldre och liknande

I korthet vill Vänsterpartiet bl a:
– ökad valfrihet inom insatserna i hemtjänst
– ökad bemanning på äldreboenden
– fler träffpunkter för såväl äldre som för ungdomar, utbyggt anhörigstöd
– garanterad tillgång till gemensamt tryggt boende när man inte vill bo kvar i sitt hem
– färdtjänst med låga biljettpriser, inte högre än vanliga kollektivbiljetter
– prioritering på psykisk funktionsnedsättning
– satsning på Folkets Hus
– upprustning av badhus och bad
– ytterligare en konstgräsplan till fotbollen – inkomsten från Lidåkersplanens försäljning bör användas
– förbättra vattenkvaliteten i Vänern
– bygg ut gångstråk – med god naturvård
– bygg Hamnstaden i takt som ekonomin tillåter och miljökonsekvenser medger.
– slå vakt om Lidköpings trädplanteringar
– Rådaskogen bör komma i kommunens ägo
– utveckla kollektivtrafiken
– fler cykelleder.
– alla kommunanställda ska ha rätt till heltid
– en samlad och uppföljningsbar näringspolitik med mål att skapa arbetstillfällen
– underlätta för unga att få jobb och bostad

Tillbaka till framsidan