Bernt Blomgren spanar in Musikskolan:
Hit kommer tusen unga – ofta med instrument på ryggen

Musikskolan,  det vill säga Lidköpings Kommunala Musikskola, har 35 år på nacken. Den ligger vackert belägen i Stadsträdgården i Kylanderskolan, som en gång i tiden hette Västra Folkskolan, och ytterligare en tid dessförinnan bara Folkskolan. Apotekaren Kylander bekostade uppförandet av byggnaden 1863  för dåvarande Lidköpings Stad dit Folkskolan förlades.

Årets upplaga av Kammarorkestern under ledning av lärarna Ann-Mari Scön, Gerda Rundqvist och Nina Kejnell övar i aulan.
Bilderna i reportaget är klickbara till större format.

1975 inrättades Musikskolan i kommunen, musikskoleverksamhet är inget obligatorium för svenska kommuner, och under senare år har en del kommuner sett sig tvingade att lägga ned sina musikskolor. Detta beroende på de kommunala finanserna men också på sjunkande årskullar. I en del kommuner har man sett sig tvingade att höja terminsavgifter – men inte så i Lidköping.

Johan Kjellberg, ansvarig för Musikskolan de senaste åtta åren.

– 600 kronor per termin kostar det och vi ligger 37 kronor under riksgenomsnittet, säger Musikskolans rektor Johan Kjellberg som lett verksamheten sedan 2002.

Musikskolan i Lidköping har dessutom hållit elevantalet upp kring 1.000.

– Så procentuellt har vi ökat, med tanke på att årskullarna har minskat. Och vi har inte behövt friställa lärare.

Från Åk 2 till och med Gymnasiet.

Man har en omfattande och genomtänkt strategi för att skapa intresse för musikutövande bland kommunens elever.

Alla Åk 2:or i kommunen får fyra besök per termin av rytmiklärare. Det här mynnar sedan ut i ett avslutande besök av Lärarbandet, där tvåorna får sjunga och spela tillsammans med bandet.

Ingrid Westlin, som går på Månesköld i åk 5b,
med sin cello på ryggen har kommit för att öva med Kammarorkestern.
-Det såg inte så svårt ut för två år sedan, när lärarna var runt och pratade om sina instrument. Men det är ganska svårt, man måste sätta sina fingrar på rätt ställe och lyssna in att det stämmer, säger hon och tillägger:
– Men det är roligt också.

I Åk 3 kommer sedan grundkursen med blockflöjt och sång. Åk fyra väljer man instrument.

– Här kan det bli problem – till vissa instrument blir det kö, för närvarande är de populäraste instrumenten gitarr, piano och slagverk. En del kommer in på sina alternativa instrumentval. Men en del väljer att vänta något år, säger Johan Kjellberg.

Av resonemanget kan man dra slutsatsen att ”köerna” skulle kunna avhjälpas om man anställde fler lärare. För närvarande har man 17 lärare på sammanlagt 15 heltidstjänster.

Två rytmiklärare går dessutom på en tre-årig utbildning vid sidan om ordinarie tjänst i funktionsinriktad musikterapi (FMT) som vänder sig till elever med särskilda behov.

Undervisningen

När eleven valt instrument undervisar sedan lärarna genom att åka runt i skolorna och ge 20 à 30 minuters undervisning, då eleven får lämna den ordinarie undervisningen. De som bor nära Musikskolan i sta´n har sina lektioner efter skoltid.

Så småningom kan elever bli med i ensembler, för närvarande har man sådana för brass, klarinett, stråk, tvärflöjt, sax och slagverk. Därutöver har man tre blåsorkestrar, tre stråkorkestrar, fem körer (varav en gosskör), två pop-grupper och ibland har man projekt i form av blandade orkestrar, typ symfoni och storband.

Slagverksensemblen övar på Cantina Bar, den där lustiga låten som förekommer
i Star Wars 1, som läraren Marcus Hedenfalk och eleverna tillsammans
har arrangerat utifrån ett pianoarr.
Till vänster: xylofon: Simon Liljeqvist, DlG  och Filip Andersson Dalängen.
Till höger :vibrafon Per-Ove Persson,DlG. Marimba Erik Olsson, Ruden, Linus Köster DlG och slagverksläraren Marcus Hedenfalk.
Bakom trummorna Nils Junskog, Ruden.

Med dessa ensembler ger Musikskolan 15 konserter per läsår i egen regi.

– Julkonserten i Nicolaikyrkan brukar få dubbleras. Blåsorkester-konserten i De la Gardie är också populär liksom Musikskolans Dag.  Dessutom har vi 50 externa konserter, då vi engageras av föreningar i samband med jubiléer och årsmöten. Inkomsterna därifrån går till elevkassan, berättar Johan Kjellberg.

Och sedan ?

– I realiteten får man nog tillstå att många lägger av musicerandet innan gymnasiet  anledningarna kan vara många. De två främsta är att man får nya och andra intressen eller att det vanliga skolarbetet kräver så pass mycket att man inte har tid över, förklarar Johan Kjellberg.

Men av dem som fortsätter är det en hel del som blir instrumentallärare eller musiklärare så småningom.

-Två kända som börjat sin bana här på Musikskolan är jazzmusikern Fredrik Ljungqvist och klassiske gitarristen Martin Fogel. Exempel på forna  elever som återvänt som lärare är Anna Inghammar.

Varför Musikskola ?

– Att syssla med musik är en fantastisk fritidssysselsättning – det ger gemenskap även socialt. På senare tid finns det också undersökningar som visar på att barn och ungdomar som utövar musik för med sig en positiv intellektuell utveckling i stort för den enskilde. Kunskapen och färdigheten har du med dig hela livet, säger Johan Kjellberg.

Och tillägger skrattande efter en stunds funderande:

– Att utöva musik är ju inte heller tråkigt precis.

Bildtext.bild 4:Slagverksensemblen övar på Cantina Bar, den där lustiga låten som förekommer i Star Wars 1, som läraren Marcus Hedenfalk och eleverna tillsammans har arrangerat utifrån ett pianoarr.
Till vänster: xylofon: Simon Liljeqvist, DlG  och Filip Andersson Dalängen. Till höger :vibrafon Per-Ove Persson,DlG. Marimba Erik Olsson, Ruden, Linus Köster DlG och slagverksläraren Marcus Hedenfalk. Bakom trummorna Nils Junskog, Ruden.

Tillbaka till framsidan