Gå direkt till Nyheten (Debatt: Hur ska läkarna känna igen demens?)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 16 februari 2025

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Debatt: Hur ska läkarna känna igen demens?

Publicerad fredag, 08 oktober 2010, 10:57 av Redaktionen

ikondebatt”Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010”
Den är efterlängtad skriver Alzheimerföreningen i Lidköping i en artikel.

 ”Vi behöver också innebördskunskap, det vill säga att förstå vad det innebär att vara demenssjuk, inkontinent eller glömsk…” säger P O Sandman, professor och ordförande i den faktagrupp med experter som arbetat med frågor kring omsorg, rehabilitering och omvårdnad när det gäller de nationella riktlinjerna. Det pågår många utbildningar inom demensvård, oftast handlar det om hur olika demenssjukdomar yttrar sig och hur vården bör fungera. Men innebördskunskap saknas!

 

Så har den äntligen kommit från Socialstyrelsen, nämligen ”Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010”. Den är efterlängtad och kommer förhoppningsvis att bli ett underlag för en god demensvård i vårt land och den omfattar såväl kommun och landsting som privata vårdgivare.

 

Det finns idag omkring 180.000 personer i Sverige, med någon form av demenssjukdom Varje år beräknas ytterliga cirka 25 000 personer insjukna och lika många dör. Demenssjukdomar drabbar inte bara äldre utan även yngre personer. Omkring 8-9.000 yngre drabbas av demenssjukdom, varav merparten är 60-65 år. Samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demenssjukdom beräknades 2007 uppgå till cirka 50 miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsen fördelas kostnaderna på 85 % för kommunerna, 5 % på landstingen och 10 % på närstående. Det senare är förmodligen mycket mer.

 

Riktlinjerna omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete och riskfaktorer. Där finns rekommendationer för beslutsfattare (dvs. verksamhetschefer, politiker och tjänstemän) inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. För utredning av personer med misstänkt demenssjukdom rekommenderas bl. a anamnes (sjukdomshistoria), intervju med anhöriga, kognitiva test, bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga, datortomografi, blodprov. Detta är av största vikt för den fortsatta vården och omsorgen. Det rekommenderas också att socialtjänsten gör en tidig social utredning för att bl. a kunna ge biståndsinsatser, behov av vård och omsorg. Allt detta är av största vikt för att den demenssjuke ska kunna få en så god livskvalitet som möjligt.

 

Givetvis får detta ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting. Men sett ur ett längre perspektiv blir det också fråga om en omfördelning av kostnader. Problemet kanske är hur primärvården hanterar diagnoser och utredningar, eftersom den är inriktad på att slussa igenom så många patienter som möjligt per dag dvs. får läkaren den tid som behövs för att konstatera en misstänkt demenssjukdom? Framför allt är det av stor vikt för de demenssjuka att få en diagnos samt god vård och omsorg.

 

Andra viktiga faktorer är utbildning och handledning av personal, utredning och uppföljning efter fastställd diagnos, läkemedelsbehandling, aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel, särskilt boende, stöd till anhöriga.

 

Det som inte ingår i riktlinjerna är att det i läkarutbildning och sjuksköterskeutbildning måste ingå mer om demenssjukdomar. Hur ska läkare och sjuksköterskor annars känna igen tecknen på demens?

 

Alzheimerföreningen i Lidköping arbetar på flera sätt för att informera såväl anhöriga som personal. Men det finns ännu en viktig grupp kring den som har en demenssjukdom och det är vänner och bekanta. Dessa måste också få information för att på ett bra sätt kunna bemöta den sjuke och fortsätta bekantskapen, som är otroligt viktig även för anhöriga. Många anhöriga känner oro över att själva bli drabbade av demenssjukdom eftersom ärftligheten är stor.  För övrigt finns det vissa förebyggande åtgärder, och dit hör t ex utbildning och socialt umgänge.

 

Alzheimerföreningen i Lidköping

Styrelsen