Gå direkt till Nyheten (K-märkt i Lidköping: Stola är ett av sju byggnadsminnen)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 18 april 2024

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

K-märkt i Lidköping: Stola är ett av sju byggnadsminnen

Publicerad Monday, 12 September 2011, 14:55 av Redaktionen

Stola herrgård, eller slott, är ett av de sju byggnadsminnesförklarade objekten i Lidköpings kommun. Numera innehas byggnaden och parken av en stiftelse, initierat av Holger Ander, vars far inköpte gården 1916. Stiftelsen har lite problem med ekonomin, och diskussioner pågår om hur herrgården skall räddas kvar på sikt.
Men här har härskat en släkt nästan lika inflytelserik som de la Gardie.

Egendomen finns omnämnd redan under 1200-talet.
När man åker vägen mellan Tolsjö och Strö ser man inte den ståtliga och strama karolinska slottsbyggnaden Stola och har dessutom svårt att tänka sig att här residerade av en av de verkligt inflytelserika adelsätterna i Sverige under slutet av 1600- och hela 1700-talet.

Stola är en av Lidköpings märkligaste byggnader.
Slottet byggdes mellan 1713 och 1719 i karolinsk stil med säteritak efter ritningar i
samarbete med greve Claes Ekeblad och provinsbyggmästare Håkan Eliander

1529  förvärvar en Anders Hansson (Ekeblad) gården och därmed inleds den ”Ekebladska” tiden som sträcker sig fram till 1808.

Ekebladarna på Stola var en framstående adelssläkt vars medlemmar kom att göra karriärer inom den högsta statsförvaltningen som militärer och ämbetsmän. Dessutom var ekebladarna högt utbildade och intresserade av konst och vetenskap, lite av renessansmänniskor.

Under tidigt 1800-tal kom så en förfallsperiod av Stola – inredning, möbler, boksamling skingrades och större delen av slottet användes för sädes- och virkeslagring, till och med omtalas att några rum var hantverkslokaler.

Två rum på övervåningen var dock undantagna då dessa användes när ägarinnan Louise Hamilton gästade Stola.
Efter hennes död  1879 kom Stola att innehas av ”ofrälse” ägare och då var redan  förfallet så långt gånget att man ej längre kunde bruka själva slottet som bostad utan fick använda andra byggnader.

Ekebladarna
I och med Anders Hansson förvärv  av Stola, 1529, blev detta Ekebladarnas stamgods i 300  år.
”Ekbladet” övertog Anders Hansson från sin mors ätt. 1625 introducerades ätten på Riddarhuset.

Johan Ekeblad 1629 – 1696 studerade vid flera europeiska universitet och var sedan ämbetsman, i beskickningarna i Frankrike och England och vid drottning Kristinas hov. Från den sistnämnda tiden finns en berömd samling brev från 1649-55 som skickades till Stola innehållande ”skvaller” från hovet (exempel på dåtidens flashback-forum kanhända ?).

Sonen, Claes Ekeblad den äldre 1669-1737, var släktens krigare och utmärkte sig med stor  tapperhet på det Stora Nordiska krigets slagfält och var också kommendant i Stralsund (dåvarande Svenska Pommern). Han uppförde flera av de byggnader som i dag utgör viktiga delar av Stralsunds stadsmiljö.
Under hans tid uppfördes det nuvarande slottet mellan åren 1713 – 1719.

1719 blev ätten grevlig.
 
Sonen, Claes Ekeblad den yngre, 1708-1771, studerade vid Uppsala, Åbo och Halle universitet, statstjänsteman, aktiv i hattarnas (högadeln) parti under Frihetstiden, medlem av secreta utskottet, kansliråd, envoyé vid franska hovet, kanslipresident och ledamot i Vetenskapsakademin och Vitterhetsakademin.

Hans hustru var Eva De la Gardie. 1748 var hon den första kvinnan att inväljas i Vetenskapsakademin, främst beroende på hennes skrift om hur potatisen kunde användas till brännvinsbränning, stärkelse och – puder.

Hon var 17 år när hon gifte sig med den 33-årige  Claes Ekeblad, under de följande 13 åren födde hon sju barn!
Sonen, Claes Julius Ekeblad, 1742 – 1808, militär och ämbetsman, universitetsstudier i matematik och astronomi, 1766 – 1770 tjänstgjorde han vid franska regementet Royal du Pont och var adelståndets ledare under flera riksdagar i slutet av århundradet.

Hans dagböcker 1760-66 är underlaget till Oscar Levertins ” Från Gustaf III:s dagar”. Med Claes Julius Ekeblad utslocknar ätten, och systersonen Gustaf Piper på Mariedal, för övrigt gift med Jaquette du Rietz, köper Stola och flyttar dess flyglar till sitt Villa Giacomina.

Det är deras dotter Louise, gift Hamilton, som kommer på besök då och då till det förfallna godset, där råttorna tagit överhanden och ugglorna flyger in genom de sönderslagna fönstren, under de tjugo åren fram till försäljningen till ofrälse 1879.

Hundra år senare börjar Holger Ander att återskapa Stola från dess glansdagar och 1989 bildas så Stolastiftelsen.
Men nu väntar mer problem, trots att kommunen gåt in med pengar i stiftelsen under åren för investeringar och underhåll räcker det inte till.

En så gammal byggnad som Stola är kräver mycket underhåll. Kommunen har nu begärt  att dess fastighetskontor gör en grundlig och omfattande utredning om vad som krävs för att Stola skall kunna bestå i sitt ursprungliga skick.

1 Kommentar
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
Bertil Bertilsson
Gäst
Bertil Bertilsson
13 September, 2011 04:08

Det är verkligen på tiden att det tas kraftag för Stolas bevarande. Det är säkert bra att kommunens fastighetskontor gör en  bedömning av vad som bör o/e måste göras. Men, ansvaret för Stola har mycket i övrigt att önska. Det är självfallet kommunens delansvar som mottagare att försöka lösa problematiken med drift och underhåll av Herrgården. Förvaltande har gått på “kryckor” länge nu. Nu gäller det hitta rätt forum som kan organisera, marknadsföra m.m. Det bör undersöks om det inte finns samordningsmöjligheter med ex, Läcköstiftelsens organisation.
Hur som helst förutsättningar finns, det är plats för insattser av intresserade och kunninga inom området