Hört på stan: Är granen rak nu?

Står nu granen rak….? Det är en av de mest besvärande frågor sin finns. Skall man ljuga och säga ja. Eller skall man offra ytterligare en timme på att såga, klippa grenar och ordna så omgivningen blir nöjd och tycker att ”årets gran är den finaste vi haft!”

Redaktören vet bättre. En mer välformad gran än en plastgran finns inte. Men de är dock inte alltid lättare att montera. Flera av dem levereras i små, små delar. Det kan vara värt att överväga att man faktiskt – om man inte haft plastgran tidigare – kan vinna tid på att köpa en orginalgran.

Frågan är bara varför granar alltid skall vara snea i foten.

Hustru har för övrigt satt igång lite grävande journalistik i dag. Efter att ha hört på radion på torsdagsmorgonen att varje gris får leverera sju eller åtta skinkor blev hon fundersam. Har grisar mer än två skinkor? Var då? Och var kommer allt vatten ifrån. Om allt vatten som ingår i skinkorna kommer med grisarna till slakterierna torde landsbygden numer vara torrlagd.

I dag har hustru väg skinkan alldeles innan färden in i ugnen, och skall jämföras med vikten efteråt.

Veckans stora händelse i Lidköping var förstås presentation av vinnande förslag till Entré Syd inklusive ny polisstation i Lidköping. Väldigt många har läst artiklarna om detta jätteprojekt. Men märkvärdigt nog – för en så stor fråga – har ingen kommenterat artiklarna.

I samband med presentation nämndes som en möjlighet att använda kakel på fasaden på polisstationen. Det skulle vara en ”rörstrandsblå” färg. Detta påminner förstås redaktören som för snart 40 år sedan var på invigning av ett blått polishus i Visby. Omedelbart – alltså redan vid invigningen – var det flera som talade om det namn huset skulle få i folkmun – Blåkulla.
Polishuset i Visby behöll sin blå färg och sitt namn i folkmun ända till 1990-talet. Då var redaktören på nyinvigning och där nämndes att det numera gula huset inte längre kunde kallas för blåkulla.
Men repliken kom snabbt:
– Hönshuset!

Veckans apelsinpris går till alla som arbetar i butiker, och sedan är helt utslagna av trötthet på julafton.

Citronpriset går till den som skapat almanackan. Hur kan man lägga julafton på en lördag och juldagen på en söndag när vi är i så stort behov av att vila? Bättre är det förstås nästa år för då är julafton på en måndag.

Veckans historia kommer från en bekant på Gotland. Det är en lite elak historia, elak mot dem som har problem med tänder. Men ändå är den ganska rolig så den får vara med ändå.

Det är en busschaufför kör pensionärer längs en motorväg. En dam kommer erbjuder honom en handfull med jordnötter, vilken han tacksamt äter upp.
Efter en stund kommer hon återigen och ger honom ännu en näve jordnötter.
Hon upprepar det här åtta gånger. När hon kommer för nionde gången frågar chauffören varför dom inte äter upp jordnötterna själva. Damen svarar att det är inte möjligt på grund av deras gamla tänder, det går inte att tugga med dem.
– Varför köper ni dem då?undrar chauffören.
– Vi bara älskar chokladen runt dem.

God Jul. 

Tillbaka till framsidan