Gå direkt till Nyheten (Tore Sahlströms möten med sportprofiler:<br/>I dag Göran Johansson)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 13 april 2024

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Tore Sahlströms möten med sportprofiler:<br/>I dag Göran Johansson

Publicerad Friday, 10 May 2013, 12:33 av Tore Sahlström

Tore Sahlström har mött en av de mest folkkära idrottsprofilerna – Jan Erik Göran Johansson, alias ”Feskarn”.
Nu tar Tore Sahlström lite sommarlov med idrottsprofilerna och återkommer under hösten.
Bilden: Förr målvakt men nu blir det mest hundvakt.“Feskarn” är troligen en av Lidköpings  mest folkkära idrottsprofiler under många år.
Jag skriver ”Feskarn”, men utanför ”Lischöping” uttalar man den riksbekante bandymålvakten ”Fiskarn” med i, men är man från bögda så blir det med e och även huvudpersonen själv säger ”Feskarn”.

Jag träffar den pratglade pensionären och hans hustru Anne-Marie i parets hyresrätt i Furuhäll. Mötet blir på årets hittills varmaste dag och långt ifrån kyla och is som det mesta handlar om med mötet med Göran. Sätter oss i köket där Ann-Marie fixat kokkaffe och mackor och nu börjar en sann ”Feskehistoria” med många härliga och roliga minnen från en lång 40-årig idrottskarriär.

Göran Johansson första skridskoskär blev vid Kinnevikens strand och det var här hans berikande bandyliv startade. Det blev som sista utpost i laget eftersom hans skridskoåkning visade att han var långt efter legenderna ”Loli” Sandström, Tore Skoglund och Egon Sköld. Skulle han platsa i laget så var det målvakt som gällde för den unge Johansson.

Första matchen minns han mycket väl för ”Feskarns” problem vad han skulle ha på händerna. Det var möte mot lokalkonkurrenten Tolsjö BK på bortaplan och Göran visste ju att bollen var hård och Tolsjöpöjka sköt också riktigt kraftfullt. Det blev att leta hemma i byrålådorna och det blev en egen uppfunnen handbeklädnad av skilda slag såsom fingervantar och sedan ett par rejäla lovikavantar, så nu skulle det nog gå bra, tänkte Göran.

När matchen började hade Göran inte en aning hur svårt det var att greppa bolluschlingen, så första insläppta målet blev när Villas Janne Gustavsson gjorde en liten enkel bakåtpassning, men Göran med sina stora lovikavantar hade svårt att greppa bollen och den gick retligt in i målet.

Nu hade grabben Johansson blivit 15 år och bandylivet börja ta fart, men så en dag när han vandrade på Skaragatan och gick förbi nybygget som Riksbyggen uppförde och såg Villaledaren ”Belle” Arvidsson jobba med bygget så påkallade Göran ”Belles” uppmärksamhet och rapporterade.

– Nu ska jag och en kompis gå till sjöss – vi ska segla på alla sju haven så jag blir nog borta i tio år, förtäljde Göran en lite chockad Villaledare.

Sagt och gjort.
Mamma Maj-Lis hjälpte sonen med hans väska på sin damcykel ner till järnvägsstationen och tåget till Göteborg. Kom fram till sjöförmedlingen men det fanns för tillfället inga båtar att mönstra på, så det blev härbärge på F-armén för en krona slafen. Även nästa dag fanns inget jobb så Göran letade upp en moster för övernattning.

Tredje dagen blev det dock napp – ”Feskarn” och kompisen mönstrade på båten Brittania till London. Det blev jobb i disken, och premiärturen hann bara till Vinga när Göran blev ordentligt sjösjuk. På den här tiden tog det 36 timmar till England och 30 timmar satt ”Feskarn” hårt förankrad vid toalettstolen. Det blev två månader till sjöss och som alla sjömän vid den tiden hanns det med några tatueringar på armen, som alltid påminner Göran om sin kortvariga tid som sjöman.

Väl hemkommen till barndomsstaden igen efter sjölivet så blev det lite mer allvar med bandyspelet och 1964 gjorde Göran Johansson sin första match i Villas A-lag när laget spelade i division 2. ”Feskarn” tog över målvaktsrollen efter Göran”Symis” Cederqvist. Då hade Villa en uttagningskommittè bestående av Lennart Sandström, Sven Friman och Herbert Fabiansson som skulle besluta för vem som skulle få vakta målet.

En rutinerad ”Symis” eller en oprövad 19-åring och efter överläggningar i UK valde man Göran.

Debuten i A-laget blev i bortamatchen mot Vänersborgslaget Lira och Göran kommer ihåg att han var mycket nervös inför debuten. Det blev vinst med 2-1 (Acke Andersson gjorde avgörande målet) och debuten blev lyckosam för Göran som det även blev i fortsättningen för den unge Villamålvakten. Det blev två år i division 2 innan det blev kval till allsvenskan mot Åtvidaberg.

Uppståndelsen var lika stor som inför SM-finalen, och alla pratade bandy i Lidköping minns Göran.

Villa vann båda matcherna mot Åtvidaberg 4-1 och 7-2 och ”Feskarn” stod för avgörande räddningar. Här blev den första övernattningen i Villas historia då laget intog hotellet i Åtvid – bara det är en upplevelse i sig för Toftagrabben Johansson.

Det första året i allsvenskan blev ett läroår för Villa och det blev respass direkt, men kom tillbaka till högsta serien igen efter dramatiska kvalmatcher för ”Feskarn” och hans Villa mot Lesjöfors, ett kval som Göran aldrig glömmer. Med seger i första matchen med 2-1 och sedan i andra matchen ådrog han sig en skada i knät (uttöjt ledband) och förlust med 2-3.

Så kom den avgörande matchen på neutral plan i Örebro där Villas livmedikus Sten Filipsson skulle lappa ihop Göran så han kunde spela. Det räckte inte med bindor, knäskydd – ledbandskador är svåra att läka, och ”Feskarn” ville ju så gärna spela matchen så doktor Filipsson gav Göran sprutor i sista stund före avslag.

Göran Johansson kom ut på banan senare än de övriga spelarna och gjorde en bejublad entré, och fick en ny dos av dr Filipsson i paus som följde Görans förehavanden bakom Villamålet och var redo med flera smärtstillande sprutor ifall det skulle bli förlängning. Matchen vanns med 4-3 (3-3)  och Göran tog en straff samt ”Loli” Sandström slår in ett frislag och de båda blir hyllade matchvinnare.

Enligt Göran så är den här matchen en av de mest roliga och spännande matcher han har varit med om.

I allsvenskan visade ”Feskarn” att han var bland de bästa i Sverige och fick även landslagsuppdrag och deltog i två VM-turneringar.

Lite surt blev det dock för Göran när han 1981 då förbundskaptenen Håkan Sundin inte tog med Göran till VM i Chabarovsk.

– Klart att det kändes visset att inte bli uttagen när mina lagkompisar i Villa, Christer Kjellqvist och Micke Arvidsson, fick åka.

– Det hade varit kul att fått varit med tagit det där guldet i  bandyns lejonkula Ryssland och det hade varit festligt att avsluta sin landlagskarriär med ett VM-guld, menar Göran.

”Feskern” har ändå fått chansen att få vara med i två Rysslandsturnéer, ett med Villa och en med landslagets turné till Chabarovsk 1969 tillsammans med ”Loli” Sandström. En enorm upplevelse för Göran att i 35 minusgrader spela bandy i Sibirien inför massa publik. Som målvakt fick han spela i tio minuter och sedan in i omklädningsrummet och värma händer och fötter för att sedan ut igen och byta med andra målvakten, som då var Per Jagbrant. Sovjetäventyret höll på att sluta illa för rumskompisarna ”Loli” och Göran.

betta fish diseases

Det var i staden Irkutsk som de två blev kvarglömda på hotellet genom ett missförstånd. När de båda kom till receptionen med sina väskor möttes de av en tom entré med två tända stearinljus vid portierdisken. Spelarbussen hade redan åkt till flygplatsen utan de två Toftaborna, men några hjälpsamma ryssar ordnade skjuts till flygplatsen. Där fick de ändå vänta i tio timmar innan planet lyfte, men många hemska tankar hann uppkomma i ”Feskarns” huvud om de hade blivit kvar i kalla Sibirien 2000 mil från det trygga hemmet vid Toftabäcken rätta sida.

Det var här i Sibirien som Göran Johansson introducerade de långa utkasten som sedan blev ett signum för ”Feskarn”. Det långa målvaktsutkastet till en snabbåkande ”Loli” som tog snabbaste vägen till motståndarmålet och nätade.  Detta vinnande inövade receptet sågs ofta i matcher senare, och då främst till Micke Arvidsson som många gånger gjorde mål efter Görans långa målvaktsutkast.

Två SM–finaler har det blivit för Göran och inför första finalen 1975 så fick Göran hål på ena skridskons tå sida – skridskor som han då hade använt i tio år. Målvakterna slet ofta ut tåhättan, men att skaffa nya skridskor var det inte tal om, utan det var att leta fram en skomakare i huvudstaden och fixa så att gick att använda dem igen.

Många idrottsmän är ju skrockfulla och ”Feskarn” är inget undantag. Han var aldrig med på uppvärmningar utan låste in sig för sig själv i omklädningsrummet. Den ende han öppnade dörren var för ”Heja Villa friskt humör” (Erik Lenhult) som brukade bjuda på en tenortablett och tala om för Göran hur matchen skulle sluta.

En annan sak som ingår i den skrockfulla avdelningen är att Göran aldrig ville byta sina gamla benskydd. Han ville inte byta benskydd förrän det börjar gå sämre för honom i målet och dessutom skulle alltid det vänstra benskyddet sättas på först.

Göran Johanssons sorti från bandyscenen och det aktiva bandyspelandet blev i SM-finalen 1983. Den smidige och reaktionssnabbe målvakten som höll nollan i tre och en halv match (slutspel och final) fick aldrig ett SM-tecken trots en kanoninsats – förmodligen en av hans bästa matcher.

Jag kommer ihåg när jag som pressfotograf plåtade honom bärande på en stor maskot under armen när han lämnade Söderstadion med tunga steg. Dels för att det var sista matchen med gänget och dels att han inte fick avsluta karriären med ett SM-guld. Efter 317 matcher i Villadressen och 30 A-landskamper var spelet mellan stolparna till ända för den duktige målvakten som aldrig kunde ana efter de första skridskoskären på Kinneviken, att det skulle bli en 19 års  burväktande period på is med så många härliga minnen. Göran fortsatte efter sin aktiva karriär som lagledare i flera år och bandy släpper han nog aldrig helt och hållet.

På frågan om han någon gång tänkte lämna Villa och anta ett anbud om flytt till en annan klubb svarar Göran:

– Säsongen 1966/67 var det väldigt nära att det skulle bli spel i Vetlanda. Jag träffade Vetlanda på ett möte i Skövde, men bestämde mig till slut att stanna kvar i Villa.

– Även Edsbyn hörde av sig några gånger, men det blev Villa hela tiden och det ångrar jag inte, berättar Göran,

”Feskarn” nappade inte på anbuden, utan fortsatte att hindra det röda nystanet att hamna i Görans nät till många Villafans glädje. De som såg Göran och hans Villa gjorde entré inför matcherna vet att ”Feskarn” alltid for omkull på ändan inför stora läktaren när laget kom in på isen. Det började så att första gången var det en inte meningen utan Göran ramlade helt enkelt av ett felskär.

Detta blev så roligt inslag så ”Feskarn” gjorde det sedan alltid när laget gjorde entré på isen. För Göran har alltid tyckt om att showa lite och få publiken med sig.

Göran och hustrun Anne-Marie har fyra barn och åtta barnbarn och två av pojkarna Jonas och Thomas har liksom sin far provat på målvaktsrollen medan tvillingarna Martin (tränare för Vänersborgs J-20 lag som tog SM-guld i vintras) och Malin som har hållit på med tävlingsdans. Göran började direkt efter sjunde klass att arbeta och då på Allans Möbeltjänst, sedan har det blivit i tur och ordning Mema, Vänerns trä (Star) och mest BPA måleri och avslutade innan nådd pensionsålder några år på Nyman & Landbergs måleri. Nu lever han ett angenämt pensionärsliv med dagliga promenader med Bichon Friséhunden Lova, och varje vecka träffar han Villas pensionärsgäng och för övrigt tar han dagen som den kommer.

Det har inte enbart varit bandy som man oftast förknippar med Göran Johansson, utan han har också provat på fotboll i Lockörns IF som vänsterytter och har i flera omgångar tränat Lidköpings IF tillsammans med Christer Karlsson och Zoltan Nemeth. Han var med och tränade när laget låg i dåvarande division 3.

Veckans profil är som jag skrev i början Lidköpings kanske mest folkkäre idrottsman någonsin. En sportsman som trots framgångar under årens lopp alltid stått med båda benen fast förankrade på jorden. Allt från deppiga stunder efter ödesdiger förlust till att blivit buren runt planen av glädjerusiga supportrar efter en seger – dessutom är han en trevlig och glad pensionär, som alltid har ett ord över till alla han möter.

Smeknamnet ”Feskarn” härrör sig från Görans far Karl-Erik (som var en tvättäkta Villafantast och som sålde varm korv på Villamatcherna) när han efter arbetets slut sa till sina arbetskamrater nu i helgen ska jag ta storfisken – sedan har Göran ärvt det aktningsvärda extranamnet som alla i Bandy-Sverige känner till.

Göran Johansson var den tjugonde sportprofilen i min serie. Det har varit trevliga stunder att få träffa dessa olika idrottstyper och jag vill också passa på att tacka er alla som har gjort det möjligt för mig, att fått träffa Er och kunnat pränta ner Era idrottsliga prestationer i en artikelserie. Jag tänker nu göra ett uppehåll under den varma perioden och återkomma när höstvindarna börjar vina. Skulle det vara så att Ni har förslag på idrottsprofiler- ledare såsom aktiva från förr så maila gärna mig till toresalis@spray.se eller till redaktionen@lidkopingsnytt.nu.

jfdghjhthit45