Hört på stan: Upp till bevis om Vänern
Publicerad fredag, 24 januari 2014, 12:00 av Björn Smitterberg
Är det inte dags att börja diskutera den här bron i Göteborg på allvar. Eller rättare sagt debattera om debatten.
Länge har nämligen hävdats att transporterna på Vänern, Trollhätte kanal och Göta älv skall komma att öka kraftigt.
Hur då?
Redaktören är inte expert på allting, men redaktören har en lång bakgrund med skriva om just sjöfart och transporter. Liksom flera andra i sjöfartsnäringen måste redaktören därför ifrågasätta hur trafiken över Vänern skall kunna nå så höga siffror.
Det är i dag bulktransporter av jord- och skogsbruksprodukter – råa såväl som i förädlade former – som dominerar. Det kan knappast bli mer.
I stället hänvisar man ofta till att man skulle kunna ta över containertrafik mellan exempelvis Kristinehamn och Göteborg från järnvägen och E20.
Det kan man säkert, men för det behövs roro-fartyg. Det fordrar en färjetrafik som går på turlista med täta avgångar. Det är ju ingen idé att det kommer en container som skall till Göteborg blir stående ett dygn i väntan på nästa fartyg – förutom att det blir två omlastningar till (som kommer att kosta).
Någon säger också att den nya bron är inget hinder för de nya fartygen. Nej, men de traditionella bulkfartygen kommer att stå för nästan hela trafiken under överskådlig tid. Och så stora problem för sjöfarten blir det inte. Några broöppningar varje dygn är göteborgarna beredda på. Någon tycks tro att det är cyklister som är problemet – men det är ju spårvagnar som inte får ha för branta backar.
Problemet förblir göteborgarnas – de måste öppna broarna när fartygen kommer.
Redaktören skulle med glädje se ökad sjöfart på Vänern. Det skulle vara riktigt roligt. Men finns förutsättningarna för de ökningar som nämns?
Det sägs att det finns grundliga beräkningar som stöd för att det kan bli stora ökningar. Var? Det som hittills kommit fram är ganska höftade siffror. Bl a nämns att företag hotar lägga ned i Vänerkommuner om inte sjöfarten kommer fram. Det har redaktören svårt att koppla till ett brobygge i Göteborg.
De nya regler om inlandssjöfart som är på väg innebär i bästa fall att specialbyggen för Vänern kan ta sig kanske till Halmstad eller Uddevalla. Därför måste de traditionella fartygen finnas kvar.
Redaktören sticker ut hakan – för att få en debatt om detta viktiga ämne. Välkommen att påstå att redaktören är korkad, men kom med bärande argument för och emot.
Lidköpings kommun har satt en mångmiljonsatsning i rullning. För kommunen är kostnaden 700.000 kronor – även om en stor del täcks av en hyresintäkt. Trots att kommunledningen gillar uppgörelsen så är det en kostnad som tillsammans med alla dom som inte får gratisbiljetter kostar Lidköpingsborna flera miljoner.
Kommunen bjuder fritidspolitikerna och kommunalråden på festen. Och särskilt värt apelsinpris är att särskoleelever och ungdomar som på grund av något hinder får stöd genom omsorgen får biljetter. Låt oss säga att det handlar om cirka 300 personer som får biljetter på det sättet.
Kommunen har köpt 600 biljetter. Det är en del av uppgörelsen. Det påstås att ingen annan kommun fått ett så förmånligt avtal som Lidköping. Nåja, åtminstone en kommun betalar inte något. I den kommunen är nämligen inte driften av arenorna en kommunal angelägenhet. Vi andra får betala nästan 500 kronor (om man inte är Coopmedlem) för våra biljetter för att se ett program vi redan betalat licens för att få se. .
Lidköpingsnytts redaktör är minsann inte felfri.
Har ni hört monologen när Hasse Alfredsson räknar röster, när han räknat över hundratusen röster kommer en person in och frågar om han vill ha en kopp te. Hasse Alfredsson får börja om igen. På torsdagen hände en liknande sak för redaktören – mitt i en artikel kom ett avbrott, just när redaktören sedan skulle sätta fingrarna i notisen igen ringde telefonen. Och så blev det bråttom. Redaktören blandade ihop vänster och höger. Misstaget upptäcktes snabbt, men det tar upp till fyra minuter innan en rättelse av texten kommer in. Det ar tillräckligt för att det skulle komma kommentarer. Det är bra att läsarna reagerar – och det går snabbt.
Ska de va rättvist eller miljövänligt?
Helst båda delarna förstås. Men ofta ställs redaktören i valet och kvalet i butiken. Är eko-bananerna rättvisemärkta? Är det rättvist att svenska kobönder får så dåligt betalt för mjölken så staten måste bidra – samtidigt som en del av mjölken som konsumeras är importerad? Är det rättvist att ett amerikanskt företag säljer kinesiska datorer och tar hem vinsten till USA? Börjar rättvisan bli för dyr? Är det inte producenternas sak att se till att allt är rättvist och miljömässigt bra? Skall vi som köper varorna behöver ha regler – det är väl producenterna som skall ha regler. Ungefär som svenska bönder. Här finns massor av regler som 99,9 procent av bönderna följer. Då borde väl deras produkter vara såväl eko- som rättvisemärkta. Eller har vi bara fastnat i ordflödet?
Flera tycker att redaktörens spalt på fredagarna inte är rolig. Nej, det är egentligen inte meningen. Men redaktören försöker få en debatt igång – och sparkar därför lite åt olika håll.
Bengt BG Gustavsson i Vinninga är rolig. Här är ett par rader från honom som passar bra eftersom många tycker att det i kommentarsleden är många som är alltför hårda mot politiker:
På ett valmöte fick den socialdemokratiske talaren den ena förolämpningen efter den andra från en dam i publiken. Hon avslutade sin salva med:
– Allting i det här landet går åt helsike, och det är socialdemokraternas fel!
– Nej, men hör nu, lilla fröken.
– Jag är ingen fröken!
– Är det också socialdemokraternas fel?
God helg
Såhär en fredagskväll har jag inte riktigt tid att läsa igenom hela detta inlägg då jag ska ut i Göteborgsnatten och ta en grogg men jag klipper in mitt inlägg från en tidigare kommentar om just denna fråga då jag är så jävla förbannad att jag funderar på att flytta hem till Lidköping och lämna Sveriges snart förstoppade baksida. Har iofs funderat på att flytta hem länge då det enda som är bra med Göteborg är att en kan känna vänerdoften i Göta älv.
Det handlar inte bara om tusentals jobb som riskeras. Det handlar
framförallt om något mycket viktigare, vår miljö. Ett fartyg kan lasta
väldigt mycket mer än både tåg och lastbilar. Transporter upp till
Vänern borde därför kunna utgöra en viktig del i ett smartare
transportsystem och i framtiden borde även annat gods än det som
transporteras idag kunna transporteras här.
Göteborgarna ser enbart till sig själva och jag har svårt att se att
en lägre bro gynnar någon mer än just de som bor där. De rättfärdigar
det hela med att det blir lättare att cykla över den nya bron samt att
de kan minska längden på av- och påfarterna.
Det projekteras idag för fullt för att bygga ut hamnbanan i Göteborg,
med syfte att öka kapaciteten för godstågen från Göteborgs hamn och då
gör det självklart inget om de stoppar fartygstrafiken innan bron så att
de kan få ytterligare transporter på denna nya järnväg. När så
godstågen lämnat hamnbanan och ska vidare ut i Sverige är dock
kapaciteten som alla känner till inte lika bra. Detta är ännu ett
argument för att istället öka transporterna med fartyg till Vänern
ytterligare.
Nej, du läste nog inte hela. Jag är på intet sätt emot sjöfarten eller ökad sjöfart. Men jag är fundersam över hur prognoserna gjorts. Och är det en rimligtanke med en färjeförbindelse med tanke på vad omlastningar kostar i tid och pengar. /red
Det kanske är så att sjöfarten upp till Vänern är begränsad i sig själv och att en lägre bro inte spelar någon större roll. Det är säkerligen många som kan den mattematiken väldigt bra. Det känns dock som att vi riskerar att låsa fast oss i något som vi senare kommer att ha svårt att riva upp genom att sänka bron. Vi vet idag väldigt lite om framtiden, vilka möjligheter finns om 30 år? Jag är rädd att en låg bro kan ta död på framtida utvecklingsdiskussioner redan innan de äns yttrats. Det finns idag lägre broar längre uppströms men detta blir ytterligare en barriär som jag tycker är onödig då vi faktiskt kan leva med en högre bro.