Inte mycket av Lidköpings fläsk har ursprung Sverige
Här kan du jämföra hur köttet kom till kommunens kök
Publicerad måndag, 24 februari 2014, 12:22 av Björn Smitterberg
Mat med svenskt ursprung har blivit en ”het potatis” i debatten i vinter – inte mins med tanke på köttprodukter. Och det kan konstateras att när stekt fläsk serverats – då har inte en tugga varit svensk.
Arkivbild – tomater – som dock inte finns med i sammanställningen.
Från Lidköpings kommuns inköpsenhet har Lidköpingsnytt fått en färsk sammanställning över ursprunget till den mat som inhandlades mellan november 2012 och november 2013.
Det skall i sammanhanget nämnas att Lidköpings kommun nyligen gjort en ny upphandling som möjliggör att ytterligare krav kan ställas på de livsmedel som upphandlas. Stor kraft har av upphandlarna lagts på att Lidköping skall få större inflytande över varifrån produkterna kommer. Så det ska understrykas att siffrorna gäller främst 2013. Även EU har beslutat ändra reglerna – men det tar tid innan dessa får effekt.
Så här ser det ut i Lidköping – beräkningen bygger på inköpsvärdet:
Mjölk
köptes för 2,72 miljoner kronor varav 2,6 miljoner hade svenskt ursprung – alltså 96 %. I genomsnitt i landet var 98 % svensk. 86 % var ekologisk mjölk i Lidköping.
Potatis
köptes för 816.000 kronor varav 596.000 var svenskt – det är 73 procent. I snitt i landet var 51 % av potatisen svensk. 7 % av Lidköpings inköp var ekologisk potatis.
Äpplen
köpte Lidköping för 424.000 kronor men bara 4 %, för 18.000 kronor hade svenskt ursprung. Det är samma nivå som riksgenomsnittet. 13 % var eko-märkt
Morötter
köpte Lidköping för 216.000 kronor men bara 4 %, för 9.000 kronor, kom från svenska odlare. Genomsnitt i landet var 16 %.
Nötfärs.
Inköpsvärdet var 421.000 kronor och 65 % var svenskt. Landets genomsnitt var 68 %. 21 % var eko-märkt.
Skivad ost
inköptes för 428.000 kronor. 37 % av Lidköpings inköp gällde ost med svenskt ursprung. I genomsnitt i landet var det 30 %. 28 % var eko-märkt
Blandfärs
köptes in för 397.000 kronor. Av detta hade 95 % svenskt ursprung. Snittet i landet var 79 %. Av inköpsvärdet gick knappt 900 kronor till eko-märkt kött.
Nötkött
i tärningar köptes för 132.000 kronor. Här var 50 % av köttet av svenskt ursprung. Snittet i landet ligger på 48 . Inget av Lidköpingsköttet i denna kategori var ekomärkt.
Nötkött
i strimlor köptes för 44.000 kronor. 86 % hade svenskt ursprung. Snittet i landet är 51 %. Ekomärkt: 0 %.
Kycklingfilé
köptes för 254.000 kronor. 35 % hade svenskt ursprung. I snitt i landet är 25 % av fileerna svenska. Ekomärkt: 1 %.
Kyckling tärnad
köptes för 28.000 kronor. 44 % hade svenskt ursprung. I snitt i landet var det 33 %. Ekomärkt: 0 %
Bacon
köptes för 147.000 kronor. 15 % svenskt. I snitt i landet var det 62 %. Ekomärkt: 0 %.
Fläskkotletter
köptes för 68.000 kronor. 71 % var svenskt jämfört med riksgenomsnittet 17 %. Ekomärkt: 0 %.
Rimmat sidfläsk
köptes för 15.000 kronor. Inget av det fläsket var svenskt. Normalt i landet är 52 procent svenskt. Ekomärkt 0 %.
Nötter:
Siffrorna på genomsnitt i landet kommer från Sveriges televisions undersökning.
Lidköpingsnytt har avrundat inköpssiffrorna till närmaste tusental kronor.
Materialet gäller leverantör som uppger ursprunget. Lidköpings kommun har även leverantörer som inte uppgivit ursprunget.
Det finns även leverantörer av andra varor som inte omfattas av ovanstående – exempelvis bröd.
Dags att göra som jag hört att en pappa och grisproducent gjort. Att lämna in en skrivelse till skolan och begära att ens barn av medicinska, moraliska och miljömässiga skäl önskar få svenskt kött serverat.
Det är bara i svenskt kött som producerats enligt våra svenska lagar som vi t.ex. kan säga att antibiotikaanvändningen hålls nere, vilket borde vara ett godtagbart medicinskt skäl….
… eller att djurhållningen är acceptabel, vilket borde kunna jämställas med ett ickemedicinskt skäl som rätten att få vegetarisk mat.
Ju fler föräldrar som börjar höra av sig till kommunens kostenhet med kravet om svenskt kött, desto bättre.
Argumenten faller nog, eftersom det finns djur från naturbete och viltkött från andra länder som väl uppfyller de nämnda kraven. Vi får påverka politikerna kraftfullt, så de tar problemet på allvar och styr kommunernas inköp i rätt riktning. Det är skandal att inom Lidköpings kommun, med alla potatisodlare och grisproducenter, att procentandelen inte är närmare 100%. Dessvärre är nog procentfördelningen ungefär densamma hemma i de enskilda köken. Vad konsumenten kan bidraga med, är att göra ett bättre val i livsmedelsbutikens hyllor.
Visst är det så Mats, men jag tycker det är ett intressant grepp och det är ett sätt att påverka.
Sedan är det nog som du skriver att vi som konsumenter skall ställa större krav på handlarna och då framför allt på ursprungsmärkning.
Kommunen skall dock gå före och vara ett exempel, kommunen är en oerhört stor kund på matmarknaden. Konsumentmakt är en form av mikromakt icke att förringa, men störst måste ändå gå först. Närodlat och ekologiskt är bäst ur alla möjliga synvinklar för oss lidköpingsbor.