Gå direkt till Nyheten (Debatt: Har marknadslogik och normkritik varit i vägen för kunskaperna?)

  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 15 februari 2025

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Debatt: Har marknadslogik och normkritik varit i vägen för kunskaperna?

Publicerad söndag, 07 september 2014, 19:31 av Björn Smitterberg

debatt-insikonEva-Karin Berglund, lärare och verksam i Lidköpingspartiet det Hållbara Alternativet diskuterar i en debattartikel svensk kunskapsutveckling och läraryrket.

Har Sverige blivit ett kunskapsfientligt land?

Är det så att marknadslogik och normkritik – har stått i vägen för Sveriges kunskapsutveckling? Är det även detta som har orsakat att läraryrket i dag inte anses som något yrke att sträva efter?

Jag läste i dag, 6/9 2014 på DN-debatt, artikeln Högern och Vänstern lika skyldiga till läraryrkets ras:  ”Genom att både vänstern och marknadshögern i Sverige avvisade och i praktiken bröt ner andra drivkrafter i arbetet [inom skolan och den offentliga sektorn] än rent ekonomiska jämnades marken för införandet av NPM även i skolan. Nu stod den öppen för de drakoniska näringslivsprinciper som blir de övergripande, styrande normerna när den traditionella ämbetsmannaetiken tunnas ut och förtvinar och måste ersättas med en ny kraftfull styrmodell.

Att vänstern och marknadshögern samfällt gjorde detta är ett bortglömt perspektiv inte bara i diskussionen om professionernas roll i offentlig förvaltning utan även i skoldebatten som följt på Pisaundersökningen om svenska elevers kunskaper. Lärarna är den viktigaste framgångsfaktorn som finns i ett skolsystem. Men att det inte längre anses vara fint eller ädelt att vara lärare har givetvis haft en kraftigt negativ inverkan på läraryrkets status och dess möjlighet att rekrytera rätt personer. Skulden för detta faller både till vänster och till höger.”    (NPM= New Public Management)

Vi i Det Hållbara Alternativet (a) håller med om detta vilket är ett av flera skäl till att Det Hållbara alternativet (a) har sett dagens ljus. Inget av blocken har lyckats lösa viktiga skolfrågor. Därför behövs nya krafter inom politiken, krafter som inte låter sig styras av “ marknadslogik och normkritik”, utan som ser till de bästa lösningarna i stället för att låsa fast sig i ett blocktänkande eller tillåta att marknadslogik och normkritik får råda.

Läraren är den viktigaste framgångsfaktorn, alltså behöver vi lärare som är engagerade och som väljer detta yrke just för att de vill göra skillnad. Vi behöver lärare som väljer detta yrke för att de tycker om barn och ungdomar och vill hjälpa dessa att nå sina mål på bästa sätt och utifrån vars och ens behov och förmåga. För att uppnå detta behöver dessa lärare också få en acceptabel arbetsbörda. Det är inte en rimlig arbetsbörda att undervisa, bedöma och betygsätta upp till 300 eller fler elever per år.

Självklart finns det redan i dag lärare som är mycket duktiga och engagerade men tyvärr bränner dessa lärare ofta ut sig och/eller väljer en annan yrkesbana. Jag skulle vilja påstå att minskad arbetsbörda är prioritet nummer ett för att behålla och rekrytera fler duktiga och ambitiösa pedagoger till skolan. Vi behöver fler lärare och fler specialpedagoger och speciallärare för att på så sätt kunna tillgodose alla elevers behov och därmed också fördela arbetsbördan så att läraryrket återigen blir ett attraktivt yrke. Vi behöver även en större flexibilitet och mindre styrning av lärarens arbetstider/administrativa uppgifter. Lärares arbetsbörda varierar över tid, ibland är det lite lugnare och ibland är arbetsbördan så hög att en lärare måste arbeta i stort sett alla dygnets vakna timmar för att hinna med. På så sätt kan läraryrket aldrig bli ett sju till fyra jobb.

Det är av största vikt att vi nu tar kritiken mot skola och kunskap på allvar! Kunskap är makt men också grunden för vår demokrati. I demokratisk anda behöver vi sätta in alla tänkbara resurser för att öka läs-och skrivförmågan i vårt land. I annat fall riskerar vi att det bara är makten som styr och därmed förminskas både vår demokrati och våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Utan förmågan att läsa lite mer komplicerade texter samt förmågan att kunna förmedla sina tankar i skrift, så att man blir förstådd, blir människan enbart en bricka i de styrandes spel – som ni förstår enligt ovan, styrs av marknadslogik och normkritik.

Vi i Det Hållbara Alternativet (a) anser att det är hög tid och i allra högsta grad nödvändigt att satsa mer på skolan.

Universitetslärare på flertalet av våra universitet och högskolor klagar över stora bristande kunskaper hos dagens studenter och säger att det har blivit en radikal försämring de senaste 10-15 åren. Vissa elever skriver så illa att det blir svårt att ta till sig innehållet i deras texter och därmed förstå vad de vill ha sagt. Studenterna saknar även viktiga grammatiska kunskaper vilket krävs för att strukturera tankeinnehåll i mer avancerade texter.

Denna brist visar sig också, i viss grad, bland dagens nyutexaminerade lärare – ett flertal föräldrar har uttryckt sitt missnöje över att svensklärare gör ett antal språkliga fel och missar, såväl i sina egna texter, t ex veckobrev, som i sin rättning av elevtexter. Jag hävdar med bestämdhet att universitet och högskolor behöver skärpa kraven för examination. Att tillåta att blivande lärare i svenska inte själva behärskar det språk som de är satta att undervisa i är under all kritik och förödande för vår demokrati. Vikten av att kunna läsa och förstå andras texter samt att själv kunna uttrycka sig så att andra förstår är av oerhörd vikt i vårt komplexa mediesamhälle.

De språkliga bristerna som finns hos dagens studenter är ett generellt problem och handlar således inte om studenter med utländsk bakgrund. Det är överlag studenter med svenska som modersmål som har stor brister i sitt eget språk – svenska.

Jag har själv läst exempeltexter från div. olika universitet och högskolor, skrivna av studenter som är i sluttampen av sin utbildning och jag kan säga att jag blir mörkrädd. I stora delar kan man överhuvudtaget inte förstå vad studenterna vill få fram. För att få en bättre kontroll över våra elevers kunskaper inrättade Skolverket ett antal nya nationella prov. Problemet med detta är att om dessa prov ska rättas av lärare som själva brister i sina kunskaper ger dessa nationella prov ingen rättvis bild över hur kunskapen bland våra barn och ungdomar ser ut. Jag har själv, tidigare i NLT, lagt fram ett förslag om att Skolverket själva bör rätta de nationella proven och i ett svar från ledande politiker får jag medhåll om att detta vore en bra lösning och jag hoppas på, oavsett vad som händer i valet, att detta genomförs.

Om vi värnar om vår demokrati och de mänskliga rättigheter som ingår i den samma måste vi nu ta tag i skolfrågor innan en hel generation förlorar förmågan att läsa och förstå även lite mer komplicerade texter samt förmågan att själva kunna uttrycka sig i tal och skrift så att de blir förstådda.

Medborgare måste kunna förstå och därmed också kunna ta ställning till politiska utspel av såväl sittande politiker som politiker i opposition.  Politiker själva behöver också kunna uttrycka sina förslag och påståenden på ett sådant sätt att de blir förstådda av de svenska medborgarna. Våra blivande politiker har vi bland dagens unga och dessa behöver en betydligt bättre kunskapsbas inom många områden, och framför allt inom det svenska språket, för att i framtiden kunna styra vårt land och vår egen kommun i en fortsatt demokratisk anda. För att en demokrati ska fortleva krävs det att den underhålls i form av invånarnas inhämtande av kunskap och förmågor. Utan dessa förmågor blir svenska medborgare bara en bricka i maktens händer, en bricka i ett spel styrt av dem som har haft bättre förutsättningar att lyckas i skolans värld. Vi i Det Hållbara alternativet (a) vill ge alla våra barn och ungdomar samma förutsättningar att lyckas så att vi även i framtiden kan se olika politiska åsikter hos våra makthavare och svenska medborgare som i demokratisk anda kan ta ställning till desamma.

Eva-Karin Berglund Det Hållbara Alternativet (a)