Debatt: Ett starkt försvar
Publicerad onsdag, 10 september 2014, 08:01 av InsändareFolkpartisten Christer Winbäck, Skövde, är riksdagsledamot för Folkpartiet. Han tar här uppdebatten om det svenska försvaret.
Ett starkt försvar Under det senaste halvåret har det säkerhetspolitiska läget i Europa kraftigt förändrats och försämrats. Den folkrättsvidriga annekteringen av Krim, rysk trupp i östra Ukraina, ökad aktivitet i Östersjön, kränkningar av vårt luftrum, den nyligen avseglade ryska insatsstyrkan mot norra Ishavet och snart kommer vintern och vi riskerar att se stängda gaskranar genom Ukraina. Något som kommer drabba flera länder i Europa.
Vart är Sverige på väg? Fram till kalla krigets slut, låg Sveriges försvarsbudget på runt 3 procent. Idag satsar vi mindre än två procent. Sveriges försvarsförmåga har drastiskt minskat, nu när den behövs som bäst.
2009 års försvarsbeslut vilade på föreställningen att vi gick mot en fredligare värld. I alla fall i Europa och vårt närområde. Internationella insatser var ledordet, för att hjälpa till i oroshärdar i andra delar av världen. Vi minskade försvarsförmågan och lade värnplikten vilande. Det var fem år sedan.
För sex månader sedan kunde ingen tro att Ryssland skulle annektera Krim och en dryg månad senare uppmuntra separatister i östra Ukraina, för att sedan mobilisera trupp på Ukrainskt territorium. Nu ritas den säkerhetspolitiska kartan om. När Tyskland om några veckor ska fira att det är 25 år sedan muren föll, står Europa inför nya hot mot sin säkerhet.
När värnplikten gjordes vilande för snart fem år sedan angav riksdagen att den kunde införas på nytt om omvärldsläget så krävde eller om försvaret inte kunde bemannas på frivillig väg. Det är ingen överdrift att påstå att båda dessa förutsättningar nu är uppfyllda.
För att få ett försvar som kan skydda hela vårt avlånga land krävs både upprustning och ett tätare samarbete med andra länder och organisationer för att avvärja hot och delta i krishantering i vårt närområde. Hur och åt vilket håll, borde vi diskutera mer öppet än idag. Jag deltar i den statliga utredning som funderar på hur vårt luftförsvar ska se ut från år 2040. I de olika scenarios som utredningen antar och som kommer redovisas i december i år, bygger flera av dessa på ett kraftfullt och effektivt samarbete med andra internationella organisationer.
Diplomati för att avvärja dessa hot, måste alltid vara vårt första och främsta vapen, men där det inte räcker, ska vi ha en backup i en stark försvarsmakt, för att värna vår frihet och förmå en eventuell angripare att avstå. Det är bra för Skaraborg och det är bra för Sverige. För att citera General Twinning, USAF: Om våra vapen aldrig används, har de nått sitt främsta mål.
Christer Winbäck (FP) Riksdagsledamot för Skaraborg
Är beredd att hålla med dig i mkt men är även lite skrämd över att just FP suttit i en regering som godtagit ständiga skattesänkningar i stället för eventuella höjda försvarsanslag?
Det är ju lixom ni som har styrt o ställt i nära 10år?!
Att avskaffa värnplikten anser jag vara en av de absolut sämsta grejerna ni varit med om att
bestämma på riksnivå. Att sedan arbetslösa ska lockas att bli yrkesmilitärter med risk att sändas till
krigshärdar är för mig helt absurt?!
Dock anser jag att både Sverige och Finland är i behov av att bli fullvärdiga NATO medlemmar nu
hellre än i morgon!
Faktum är att små stater såsom Sverige inte har en chans mot upprustande demokraturer (ryssland).
Sveriges alliansfrihet har varit ett skämt under de senaste 20-30åren.
Man kan inte både ha kakan och äta den samtidigt.
Det många ej vet är att om ett baltiskt land (Estland/Lettland/Litauen) skulle utsättas för militära hot,
så har Sverige redan skrivit avtal om att vara bistående deras försvar
(tror det var på 90talet men rätta mig gärna om jag har fel?). Kanske inte med direkta militärinsatser
men troligtvis med att upplåta baser för flygplan (NATO) m.m..
Det är dags att Sverige vaknar upp ur den inbillade oskuldsfullheten och vidare visar omvärlden var vi de facto stått allt sedan 50talet