Debatt: Skogen är fantastisk, men…

– I EU vill många “skydda” skogen mot brukande – trots den enorma potentialen. den ger 200.000 jobb och 80 procent av landets biobränsle förutom naturupplevelserna.
Om dessa trender skriver LRF:s Monica Didriksson och Katarina Johnsson i en debattartikel.

Just nu är vi många som njuter i de svenska skogarna. Av fågelsången, av blåbärsriset som här i Västsverige blommar överdådigt och lovar fantastiska skördar i höst, av att trampa fram på mossiga stigar och lyssna till suset i trädtopparna. Alla har vi nog en favoritskog som nästan känns som vår egen.

Skogen i Sverige är en fantastisk, förnyelsebar tillgång som ger oss 200 000 jobb, en nettoexport på 100 miljarder kronor, 80 procent av landets biobränslen och dessutom fina naturupplevelser för alla och envar. Trots detta finns det många som anser att skogen ska skyddas från brukande. Genom naturreservatsbildningar läggs skogen för fäfot eftersom ekonomin sällan tillåter att reservaten sköts. I EU pratar man om att skydda skogen från brukande i stället för att se den enorma potential som skogen har för biologisk mångfald, för klimatnytta genom all koldioxid som binds i de växande träden och för alla jobb som skogsbruket skapar. Det känns som att det blivit trendigt att se ner på kalhyggen och skogsbruk i stället för att se till hela skogens liv i alla dess faser.

Familjeskogsbruket i Sverige har långa anor. Skogar går i arv från generation till generation. Den som planterar är sällan den som skördar då omloppstiden i skogen är 60-80 år från planta till slutavverkning. Hälften av Sveriges skogar ägs av just enskilda och familjer som med stort engagemang vårdar skogen så att den blir den underbara plats vi alla får njuta av. Det krävs kunskap och mycket jobb för att skapa en fin, hållbar och lönsam skog.

Röjsågarna vi hör nu under våren betyder att markägaren går igenom sin skog och tittar vad som växer och vad som ska vara kvar. Efter planteringen röjs området två gånger för att skapa framtidens skog. Utmed vattendrag tar markägaren extra naturhänsyn. Här sparas lövträd som ger skugga och mat åt fiskar och fåglar. Om ingen röjning görs, tar granen snabbt över och tränger undan lövträden.

När träden vuxit ytterligare gallrar man två gånger, vilket betyder att man glesar ur bestånden och ger mer plats åt de träd som ska sparas.  De kvarvarande träden blir mer stormfasta vilket blir allt viktigare med tanke på klimatförändringar med fler stormar än tidigare.

När 60-80 år har gått är det dags för slutavverkning.  De stora träden tas ner och blir till byggvirke, massaved, bränsle och mycket annat. Även nu tas naturhänsyn när till exempel ris och högstubbar sparas för fåglar och insekter. När träden är borta kommer hallonsnåren, fröer i jorden får plötsligt mer ljus och kan gro, fåglar kalasar på gnagare. Ja allt det där som förr skedde efter en skogsbrand. Du som lever just då, innan skogen växer upp igen, får se vyer som ingen sett på kanske 60 år. En svindlande tanke.

Trots att vi använder skogen till så mycket, växer våra skogar med mer än 100 miljoner kubikmeter varje år och virkesvolymen är dubbelt så stor som för 100 år sedan. Frivilliga avsättningar av naturhänsyn görs hela tiden och bara i Götaland motsvarar dessa avsättningar 200 000 fotbollsplaner.

Alla vi som älskar att vara i skogen, kan gärna sända en tanke till markägaren som genom sitt arbete och sin framsynthet gör detta möjligt. Och tänka på att vår unika allemansrätt också innebär ett allemansansvar. Är du det minska osäker på om det är okej att gå, springa, rasta hundar, rida eller annat någonstans så avstå. Vet du vem som äger marken kan vi lova att det uppskattas om du frågar.

Monica Didriksson och Katarina Johnsson,

skogsbrukare och styrelseledamöter LRF Västra Götaland

Tillbaka till framsidan