Bron över Göta Älv ämne på Almedalsveckan
Förslag att bygga ny kanal till Uddevalla

Den 15 september 2014 beslutade Mark- och miljödomstolen att ge Göteborgs Stad tillstånd att bygga Hisingsbron, vilket 23 olika parter överklagade. En av tvistefrågorna om den nya Hisingsbron är höjden. Enligt planerna ska den höj- och sänkbara bron få 12 meters segelfri höjd, att jämföra med dagens 19,5 meter. Det har fått fastighetsägare i Göteborg att föreslå en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla
Det skriver Rickard Ljunggren vid Fastighetsägarna i Göteborg.

Idag delar Göta Älv stadskärnan i två delar. På ena stranden är den historiska kärnan och på den andra stranden ligger det gamla hamnområde som under de senaste decennierna genomgått den största stadsomvandlingen i Göteborg i modern tid, från tung industri- och varvsverksamhet till områden med attraktiva, sjönära bostäder, kontor och kunskapsföretag. Närmast på tur ligger Frihamnen, Backaplan, Ringön på den norra älvstranden och Gullbergsvass och Masthuggskajen på den södra älvstranden.

De flesta av områdena motsvarar området innanför vallgraven i storlek. Men de nya älvförbindelser som planeras, bortsett från den överklagade Hisingsbron, består endast av en biltunnel mellan Ringön och Marieholm och en linbana från Stigberget till Lindholmen. För den stora massan fortsätter transportinfrastrukturen och älven att vara en barriär som hindrar stadskärnan från att växa samman.

Samtidigt är Vänersjöfarten av stor betydelse för näringslivet i regionen med omkring 1600 fartygspassager om året längs älven. Trots detta har man sett en stadig minskning av mängden sjöburet gods under de senaste 10 åren. Samtidigt har lastat och lossat gods i svenska hamnar totalt sett ökat med cirka 20 procent under samma period.

Turerna kring den nya Hisingsbron visar tydligt på konflikten mellan stadsutveckling och sjöfart – två viktiga näringar för hela landets tillväxt och utveckling. Idag ställs alltså möjligheterna att utveckla Göteborg, läka ihop staden över älven och möjliggöra tusentals nya bostäder och arbetsplatser i regionkärnan mot möjligheterna att utveckla arbetsmarknaden och tillväxten i Vänerområdet. Rimligen borde de två få lika stor möjlighet att blomstra.

Kapaciteten längs med Göta älv dock redan starkt begränsad, bland annat till följd av de miljörisker som en ökad sjöfart medför. Dessutom bedöms slussleden i Trollhättan vara uttjänt till år 2030 och en ny slussled skulle kosta omkring 3 miljarder kronor att anlägga.

Göta älv klarar inte framtida avvattningsbehov. Avtappningen av Vänern till Göta älv sker i Trollhättan där kapaciteten inte medger någon utökning av flödena. Vid ökade vattenflöden finns stor rasrisk längs med hela älvdalsområdet, men också översvämningsrisker längs hela Vänern. Sådana naturkatastrofer skulle lamslå sjöfarten och i förlängningen också industrin längs Vänern. De samhällsekonomiska effekterna av en sådan katastrof är i mångmiljardklassen. Det är därför uppenbart att såväl naturmiljön, stadsutvecklingen som sjöfarten är i starkt behov av en alternativ och långsiktigt hållbar lösning.

En sådan lösning är att anlägga en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla – en sträcka på knappt tre mil. Tanken på en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla är inte ny. Den utreddes redan på 1600-talet. Genom 1957 års Vänerkommitté gjordes en ny utredning av kanalprojektet. I dagens penningvärde bedöms den totala projektkostnaden för en ny kanal mellan Vänersborg och Uddevalla uppgå till mellan 8 till 10 miljarder kronor. Med en avskrivningstid på mer än 100 år, säkerställande av arbetstillfällen, eliminering av översvämningsrisker runt Vänern, minskning av skredrisker i Götaälvdalen, ökad fartygskapacitet och möjliggörande av stadsutveckling i centrala Göteborg torde en sådan investering vara samhällsekonomiskt lönsam.

Befinner du dig i Almedalen nästa vecka anordnar vi ett seminarium om kanalfrågan den 1 juli kl 16.30-17.30 på den Västsvenska Arenan. Göta kanal byggdes för 200 år sedan. Varför skulle vi inte kunna bygga nya kanaler idag?

Rikard Ljunggren ansvarig näringspolitik Fastighetsägarna Göteborg

Tillbaka till framsidan