Finansministern i Visby:
Svensk ekonomi på väg uppåt i ett osäkert läge
Publicerad Tuesday, 30 June 2015, 14:48 av Redaktionen
Den svenska ekonomin är på väg uppåt och prognosen är att tillväxten stärks gradvis de kommande åren. Samtidigt är läget osäkert, inte minst på grund av utvecklingen i Grekland. Det säger finansminister Magdalena Andersson när hon presenterar Finansdepartementets senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen i Almedalen i dag.
-Tittar vi ut i världen har vi sett en tilltagande tillväxt sedan 2013. Mycket talar för ytterligare en förstärkning av tillväxten nästa år. Amerikansk ekonomi förväntas fortsätta utvecklas starkt i år trots ett svagt första kvartal. I euroområdet såg vi under första kvartalet för första gången på länge en tydlig tillväxt i samtliga de fyra stora ekonomierna och förutsättningar finns för en fortsatt återhämtning. Samtidigt innebär en något svagare tillväxt i Kina och andra snabbväxande ekonomier att den globala ekonomin stärks i något långsammare takt än vi trodde tidigare i våras, säger finansminister Magdalena Andersson.
Tillväxten i den svenska ekonomin under 2015 väntas främst ske i inhemsk efterfrågan, medan efterfrågan från utlandet förblir svag. I samband med att konjunkturen i omvärlden förväntas stärkas från 2016 väntas emellertid nettoexporten öka och bidra till starkare BNP-tillväxt.
Finansministern lägger särskild tonvikt på effekter på svensk ekonomi av krisen i Grekland samt på utvecklingen för den svenska exporten och industriproduktionen. Sedan länge har bedömare väntat sig en tydlig förstärkning av industriproduktionen, men denna uppgång har fortfarande uteblivit. Risken är att en svagare omvärldsefterfrågan fördröjer uppgången ytterligare.
Prognosen togs fram i början av juni månad, då utvecklingen i Grekland fanns med som en risk i bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen. Mot bakgrund av de senaste dagarnas utveckling av krisen i Grekland har denna risk ökat. Effekterna på den svenska ekonomin är emellertid svårbedömda.
Prognosen för de offentliga finanserna är något lägre än den bedömning som gjordes i vårpropositionen. Statens utgifter växer visserligen långsammare än i föregående prognos, men svagare skatteinkomster, större investeringar i kommunerna och ett försvagat sparande i ålderspensionssystemet gör sammantaget att det finansiella sparandet för den offentliga sektorn stärks i något långsammare takt än i prognosen i den ekonomiska vårpropositionen. Sparandet förväntas nå balans först 2019.
-Vi tar steg mot starkare offentliga finanser. I år förväntas vi minska underskottet med över 20 miljarder och det ska fortsätta krympa kommande år. Samtidigt är det en delikat balansgång att både säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna och värna återhämtningen, säger finansministern.
