Nicolai gilles hembygdscirkel på sommarutflykt
I forn- och medeltidens spår
Publicerad tisdag, 11 augusti 2015, 13:45 av Redaktionen
Under ledning av Raymond Andersson och Jan-Erik Sjöholm besöktes märkesplatser för den västgötska medeltiden, det vill säga den som är skild från den under lång tid dominerande uppsvenska gällande som den ”enda riktiga” historieskrivningen när Nicolai Gilles hembygdscirkel var på utfärd på måndagen.
.
Ruinen av 1100-talskyrkan i Lilla Bjurums med dess rest av ambon blev och starten för den livliga diskussion, fakta- och åsiktsutbyte, som präglade dagen.
Raymond Andersson (till höger i bild) och Jan-Erik Sjöholm (till vänster) guidade under utfärden.
Från Bjurum är det inte långt till Ubsola, den en gång så populära platsen för spekulationer om Svea Rikes vagga som MacKeys bok ”Myten om Ubsola” förorsakade och, som i vilket fall som helst hetsade, upp den samlade ”historievetenskapen” i Lund och andra akademier.
Förmodligen hänger denna hemmagjorda skylt kvar sedan den publika storhetsperioden för vagg-diskussionen i början av 1980-talet. och kunde Mac Kays föredrag på platsen locka uppemot 1000 personer – en vardagskväll. (För vidare läsning om Västgötaskolan och Vaggdebatten finns en utmärkt artikel på Wikipedia.)
Nu har även myten om myten fallit i glömska och Ubsola gått in i den historiska anonymiteten igen, men är värd ett besök om än det inte var Uppsala så kanske det var en betydelsefull fornborg, som några cirkeldeltagare menade.
Jan-Erik Sjöholm berättar om Mac Kays teorier om Ubsola i Ledsjö. I bakgrunden skymtar Kolsjön som förmodligen, likt många, var förbunden i forn- och tidigmedeltid med andra vattendrag.
Varnhems klosterkyrka från 1100-talet, alltid lika överväldigande, varenda gång man besöker platsen.
Efter en kort visit vid Silverfallet i Lerdala blev det ett längre på det välskötta lunchstället (!) Flämslätt avslutades dagen i Varnhem, där utgrävningsmuseet besågs, där bevisen åskådliggör bland annat att kristendomen var tidigare förekommande i våra trakter, redan på 700-talet, vilket är ett av bevisen att kontakten med övriga Europa var stark, och som ger anledning till en revidering av historieskrivningen.
Utgrävningsmuseet i Varnhem – en plats att se, lyssna och kanske inspireras till djärva tankegångar om vår bygds historia.
”Tårtakademien” passade också på att prova olika bakverk på Varnhemsservering, men kunde konstatera att om än goda, dessa ej kunde mäta sig med dem i Lidköping.
Sammantaget gav dagen mer upphov till frågor än svar på den skaraborgska forn- och medeltiden och som en av deltagarna menade, men av de flesta ifrågasattes, bör fokus läggas på de materiella förhållandena som var grunden för den skaraborgska forn- och medeltiden för att komma fram till en begriplig och sammanhängande historieskrivning än det fragmenterade, disparata och hugskottsliknande som fortfarande kännetecknar historien om vår bygd.
