Gå direkt till Nyheten (Del 4 om tidningen “Lidan”: S-krav på 40-talet – USA-krav i dag)

 
  1. Lidköpingsnytt.nu
  2. 16 april 2024

Sök i Lidköpingsnytt arkiv

Mer eller mindre relaterat

Del 4 om tidningen “Lidan”: S-krav på 40-talet – USA-krav i dag

Publicerad Thursday, 17 March 2016, 13:46 av Redaktionen

_Lidan-soc-tidn-1947-s-1-(0”Kapitalet” räddar klasskampenLäs tidigare kåserier om tidningen Lidan:
Del 3.
Del 2.
Del 1.

På “Lidan” sidan 7 har samlats socialdemokraternas tre föreningars verksamheter. Artikeln om SSU där Lily Granath uppmanar stadens yngre kvinnor att engagera sig fackligt och politiskt har tidigare behandlats.Lidan-7

Sidan sju – klicka för större format.

Den större artikeln på sidan beskriver Arbetarekommunens verksamhet.
Senare hälften av 1940-talet var storhetstiden med stor medlemstillströmning. Anledningen till denna var framför allt arbetarklassens numerära ökning rent allmänt, men också den starka organisering genom fackföreningarna. Nu gällde det att förändra samhället med kraft på alla nivåer genom sociala reformer, vilka formulerades i SAP:s ”Efterkrigsprogrammet”.

En utvikning till dagens amerikanska valkampanj kan vara på sin plats genom att påpeka att (social)demokraten Bernie Sanders reformkrav idag, genomfördes i Sverige på 1950-talet!

1947 var Birger Telander ordförande i Arbetarekommunen. Han var en känd profil i stan, inte bara i politiska sammanhang utan också som pianist i sena 30- och 40-talets populäraste ”dansband” i Lidköping – Henry Swingers, där det också spelades jazz. Han var också grundaren
och ledare för den socialdemokratiska sångkören ”Sångfågeln”.

I blänkaren i vänstra hörnet inbjuder Kvinnoklubben till två-timmarsträff med kaffe och dopp att under otvungna former diskutera husmödrarnas gemensamma intressen. Två timmar ansågs antagligen som tillräcklig tid för fruarna att lämna hemmet – vind för våg antagligen? Förmodligen gav det också upphov till frågeställningen ”Var är morsan?”.

Dåtidens ”arbetarborg” i staden, Folkets Hus, var ett livaktigt ställe med föreningsmöten, fackföreningsexpeditioner, Skaraborgarens redaktion, eget fik, ABF med eget bibliotek och danskvällar på lördagar i A-salen liksom också revy- och teaterföreställningar.
A-salen var i stort sett det som idag är stora salongen.

Folkets Hus stod färdigt 1935. När man behövde ett ”säkert” namn för att få lån till byggandet, enligt sagesman var det avgörande för projektet, vände man sig till en av stadens företrädare för ”Kapitalet” Wilhelm Nilsson-Dag på Lidköpings Bryggeri. Följande ”lidköpingsandan” skrev han på men med det muntliga förbehållet att all ”dreck” på Folkets Hus skulle tas från Lidköpings Bryggeri. Och så blev det.