Hört på stan: När tiden är dyrbar

Ibland är tiden dyrbar.
Redaktören tänker då inte på den tid man anlitar hantverkare.
Utan den egna tiden.

Med åldern blir det självklart mer knappt om tiden. Men det redaktören tänker på är den vanliga vardagliga tiden. Vissa dagar, vissa veckor, är det väldigt mycket att  göra privat. Det kan vara vårdsaker, saker som måste tas om hand etc. Denna vecka har varit sådan. Mycket att tänka på – och även i dag fredag är den ”lediga” tiden fullt uppbokad.
Samtidigt märker redaktören att gräset börjar växa. Men det får ursäktas, gräsklipparens ljuddämpare sprack i delar i höstas och slåttermaskinen är numera på verkstad.

För övrigt kan redaktören citera sin far – borta sedan många år:
– Det sämsta med arbetet är att det inskränker på fritiden…

Redaktören känner sig illa till mods när Lidköpingsnytts läsare ibland får stå tillbaka för att det finns privata saker som måste fixas. Så är det bara i bland.

Ibland är det andra saker som fångar redaktörens uppmärksamhet. Häromdagen åkte redaktören genom en mindre ort i trakten och upptäckte en skylt skriven på arabiska. Vad det står på skylten vet redaktören inte – det fanns ingen översättning. Men med tanke på placeringen – vid en grind till en trädgård i närheten av ett flyktingboende – kan man gissa.

Men i tisdags upptäcktes ytterligare en skylt på arabiska. Och på engelska. Och med symboler. Så man kan undra vem som inte förstår en symbol där en rykande cigarett är överkorsad. Vad betyder en sådan skylt – jag det fattar de flesta. Ändå finns behov av nedanstående tillägg – symbolskylten skymtar längst till höger. Bilden är från De la Gardiegymnasiet.

Samtidigt med detta reflekterar redaktören över att man ofta upptäckter diabetes hos flyktingar. Det är inte lätt att hitta förklaring till, för överviktiga tycks flyktingarna inte vara.

Nu är diabetes, om den sköts, inte så farlig som den låter. Det har utvecklats massor av kunskaper om den folksjukdomen.
Det märkliga är ibland omgivningens reaktion. När redaktören tackar nej till en bjudkaka av sockerskäl så säger redaktören att han är ’diabetisk’.
– Är du… Å, hur många sprutor tar du…
Svaret är: Inga. Men många förknippar diabetes med ett liv med sprutor. Så är det inte alltid längre. Kunskapen växer och tekniker hjälper sjukvården. En utmärkt kombination.

I dag gör Leif Blomkvist, arkitekten, sin sista dag som ledare för Hamnstadsprojektet.
I över tio år har han levt med Hamnstaden. Han har tagit två steg framåt och ett steg bakåt. Inte mycket har han fått se i verkligheten än, men hans hjärna hade snabbt en vision. Och den lever. Inte bara hos honom själv. Leif Blomkvist har hela tiden varit en öppen man, hans projekt har varit lätt att följa. Det är värt veckans apelsinpris. Hans öppenhet har förenklat hela projektet.

För några år sedan avslöjade redaktören att en chef för ett företag i Lidköping spelade dubbelt. När det kom fram till vederbörande att redaktören kommit på saker som av konkurrensskäl inte fick förekomma sade han upp sig omedelbart. Det straffar sig för Lidköpingsnytt – den personen finns nu ofta på nyhetsplats i andra medier. Lidköpingsnytts redaktör får inget veta. Så kan det gå. Men det finns ju viktigare saker att ägna sin tid åt.

Redaktören blev förvånad vid koll av sina bankkonton häromdagen. Till stor förvåning hade banken dragit ränta. Det fanns en summa pengar på kontot. Och för den skull fick redaktören betala ”skuldränta”. Det var ingen skuld, men det här med minusränta överraskar verkligen. Det för osökt tankarna till veckans vits från Bengt BG Gustavsson i Vinninga:

-Den där Jäkla Lasse Olsson kan man verkligen inte lita på.
-Hur så?
-Jag fick ett brev från honom i går. Där skrev att han: Skulle egentligen bifoga hundralappen jag är skyldig dig men tyvärr hade jag redan slickat igen kuvertet.

– God Helg

Tillbaka till framsidan