Tekniska Föreningen studerade port-företag

Bo Ekström ,ordföradne i Lidköpings Tekniska förening, har skrivit ett referat från en föreningsträff vid ett företag i Lidköping; Reco Port. Referatet återges helt här.

Många av våra medlemmar var mycket nyfikna på Reco Port då besöket rekordsnabbt blev fullbokat. Grundaren Urban Fors fick tyvärr förhinder men ekonomichef Anders Funk och produktionschef Christoffer Hammar gjorde heller ingen besviken. De hälsade oss välkomna i receptionen och visade in oss till det rymliga lunchrummet där vi bjöds på kaffe och fralla.

Anders Funk inledde med lite historik:
Det var en gång fyra bröder Fors i Järpås som beslöt att tillverka branddörrar.
Sagt och gjort och namnet var givet: Bröderna Fors Mekaniska som senare blev Fors Port.

När bolaget såldes till Akron som satsade på dörrar för gruvindustrin startade den ene brodern, Bertil, tillsammans med sonen Urban 1982 Reco Port.
Namnet togs för man skulle tillverka bra, reko portar. Man höll först till bakom Järpås brandstationen och produkten kallades rambyggd port.

1987 flyttades företaget till betydligt större lokaler vid Lantmännens gamla lokaler i Järpås. Oljekriserna gjorde att kunderna ville ha mer värmeisolerade portar och sandwichporten med frigolitskivor blev snabbt populär. Emellertid visade sig snabbt att sandwichporten var mekaniskt betydligt ömtåligare än föregångaren. Kunde man kombinera de två typerna och få bådas fördelar?
Efter en del funderande lanserades DUO-porten som visade vara ett lyckokast och är än idag storsäljaren.

1996 avgick Urbans far Bertil med pension och Urban Fors tog ensam över ledningen. Man var åtta anställda med några miljoner i omsättning men svag lönsamhet. Anders Funk anställdes som ekonomiansvarig.

2006 hade företaget expanderat och var tvunget att bygga ut lokalerna. Bla hade exporten till Norge ökat alltmer. Fortfarande var marknadsföringen mest mun-mot-mun.

2009 delades bolagets aktier lika på fyra: Urban Fors, Thomas Bengtsson, Henri Hupe och Johan Bäck.
De båda sistnämnda kom från en stor kund i Stockholm, Kone. Henri Hupe utsågs till VD, Urban Fors till teknisk- och försäljningsansvarig, Thomas Bengtsson takskjutportsansvarig och Johan Bäck elansvarig.

2010 var det återigen dagsför utbyggnad av fabriken i Järpås.

2013 bildade de fyra delägarna ett fastighetsbolag som köpte lokalen efter LPI, ca 13.000 kvadratmeter. Den hade stått tom sedan LPI:s konkurs 2008 och kommit ner på rimlig prislapp. Strax togs beslutet att flytta Recos verksamhet hit.

2014 på sommaren gick flyttlasset till den nära tre gånger så stora lokalen på Sockerbruksgatan där hälften räckte och övig yta hyrs ut.

2017 har  Reco Port nu vuxit till cirka 40 anställda, 90 miljoner kronor i omsättning och 15 i vinst per år. Detta var frestande för en konkurrent, ASSA Abloy, som köpte Reco Ports samtliga aktier och snabbt flyttade sin vikportstillverkning i Göteborg (Torslanda) till Lidköping.

Ingen av de anställda i Göteborg ville flytta med. Tillverkningen av ASSAs takskjutport flyttades till utlandet. ASSA lovade vid köpet att inte förändra något i onödan på det ”vinnande laget” Reco Port.

Produkter
Storsäljaren är fortfarande DUO-porten som är av sk viktyp dvs ett antal delar (sektioner) viks ihop åt ena eller båda sidorna vid öppning.
Sektionerna ledas med gångjärn från en till 8 sektioner (4+4). För extra breda portar, tex flyghangarer, kan två sektioner svetsas ihop (stummas) för dubbla bredden.

Isolationen och den brutna köldbryggan ger bra värmeisolation (U-värde). Men även den mekaniska stabiliteten och hållfastheten är viktiga egenskaper. Flexibiliteten för att tillfredsställa olika kundbehov likaså: alla portar tillverkas på kundorder och kan tex fås med gångdörr, olika antal fönsterrader, olika fönsterform, inbrottssäkert glas, motordrift utan eller allt oftare med fjärrstyrning, olika inbrottsklasser, olika plåtfärg på in- och utsida alternativt lackering i önskad kulör, rostskyddade, stenullsisolation för minskad brandrisk mm.

Den vanligaste typen är 2+2 dvs två sektioner skjuts åt höger och två åt vänster vid öppning. DUO-porten utgör idag ca 70% av omsättningen.

Takskjutporten som öppnas uppåt finns som enkla garageportar men även större industriportar med motordrift och ofta fjärrstyrning. Den är snabb och smidig att öppna och stänga. Porten består av ett antal hopsatta liggande sektioner som, likt DUO, kan förses med fönster, gångdörr, motordrift mm. Sektionerna köps färdiga av en underleverantör och monteras ihop på plats hos kund.

ASSA-porten är relativt lika DUO så den kan tillverkas i DUO-stationerna.

Montering, service och underhåll är naturligtvis viktiga kompletterande tjänster. Många kunder vill köpa porten monterad och klar. Men även tillsyn och underhåll är en tjänst som kunden kan avtala om, främst för takskjutportarna som kräver mer underhåll än DUO.

Vid olyckor, typ påkörningar, är det självklart viktigt att snabbt få fram en eller flera reservsektioner och ersätta de skadade. Dessa tillverkas då med förtur mot normala ordrar som har cirka åtta veckors leveranstid. Bemanningen består av några egna fast anställda montörer samt ett antal inhyrda egna företagare vid behov.

Alla portarna är testade och CE-certifierade av RISE i Borås.

Fabriken
Vi fick en detaljerad visning av tillverkningen av Christoffer Hammar som inledde med att visa de olika stationerna för DUO-porttillverkningen:

1. Packning, en man. Här plockas de delar som ej är moterade på porten ihop till en leverans. Tex karmgångjärnens handel som skall skruvas i karmen, skötselanvisning, fjärrstyrningsenhet.
2. Aluminiumkapning, normalt 2 personer. Här tillverkas bla fönster genom att aluminiumlister kapas och geras och monteras kring de inköpta glasen. Även övriga aluminiumlister till porten tillverkas här.
3. Svetsen, normalt 2 man. Här kapas fyrkantsrören (50×50 mm), stansas och svetsas i en MIG-svets ihop till en ram. Svetsautomaten klarar fyra sektioner samtidigt. Onoggranhet max +/- 2mm men normalt hälften. Maxhöjd 7 m. Ca 30 min tillverkningstid för fyra sektioner.
4. Plåten, normalt 3 personer. Här hämtas en plåtrulle av önskad kulör (ca 15 olika) från lagret och ansluts till stansmaskinen som bockar och klipper fram plåtarna för sektionens in- och utsidor. Cellplast eller stenullsskivor kapas till och passas in i ramen. En gummilist limmas på ramens ena sida (för köldbrytningen) varefter ett enkomponentslim sprids på isolering och ram och plåtarna läggs på. Sektionen matas sedan in i en ugn som pressar ihop sektionen och värmer den så limmet härdar, ca 6 min. Denna avdelning avslutas med en ABB-robot som borrar hål för beslag tex handtag och gångjärn samt vid behov fräser upp hål för gångdörr och fönster.
5. Monteringen. Här jobbar flest personal med att förse sektionerna med gummilister, aluminiumlister, fönster, gångdörr, spanjoletter, handtag mm. I princip gör en montör alla sektionerna klara för en port så arbetet blir omväxlande. Volymen är fn ca 10 tusen sektioner per år.
6. Packningen. Här kapas plankor till i önskad längd för att skydda ”paketen” med ett antal sektioner som med distanser bundas ihop.

Vi avslutade rundturen med att även se tillverkningen av takskjutportarna. Här jobbar normalt tre man. Sektionerna köps i 12 meters längder in från Italien och bredden (=höjden) 50 och 60 cm. Här kapas de i önskad längd och skos. Eventuella fönster och gångdörrar monteras. Porten monteras sedan ihop hos kund. Cirka tio portar per vecka tillverkas nu.

Övrigt
Reco Port har en platt organisation som bygger på stort ansvar och initiativtagande hos medarbetarna. Man hör sällan att ett problem inte är mitt bord utan man frågar hellre runt om tips.

Kassationen är nära noll. De som önskar får gärna byta arbetsuppgifter och de som stortrivs på en plats får vara där. Inga ackord.
Sammantaget ger detta god trivsel och mycket låg personalomsättning. Vid arbetstoppar lejer man in egenföretagare, tidigare anställda pensionärer eller anlitar bemanningsföretag.

Merparten av försäljningen sker numera genom återförsäljare men även direktförsäljning förekommer.

Ett egenutvecklat MPS-system med stämpelklockor på alla stationer gör bla
• att säljaren kan göra korrekt förkalkyl
• att kunden får ett korrekt ordererkännande
• att rätt mängd råmateriel och köpkomponenter finns på lagret
• att åtgången materiel automatiskt dras ur lagret
• att säljare och chefer ser var en viss order är i kedjan och kan ge uppdaterad leveransdag vid behov
• att alla stationer får port- och planeringsinformation om hur och vilken ordning ordrarna skall tillverkas
• att robotarna automatiskt får rätt information
• att all portinformation sparas för att underlätta senare tilläggs- eller reparationsorder.

Tillbaka till framsidan