Alf Johanssons artikelserie om folkbiblioteket i Lidköping fortsätter

Alf Johansson forskar i arkiv, och han forskar om Lidköping. Han skriver här en serie som publiceras på måndagar  (denna vecka tisdg p g a red:s tidsnöd); Lidköpings bibliotekshistoria.
På fredagar fortsätter hans serie om Gunnar Nylund ytterligare flera veckor.

Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 2  Klicka här till del 1. Klicka till del 2.

– – – –

Folkbiblioteket under själva starten

Folkbiblioteket och det blivande stadsbiblioteket i Lidköping anges i jubileumsskriften 1963 ha fått sin start genom initiativ av rektorn Wilhelm Nilson med kollegan (läroverksläraren) P.G. Söderlund som bibliotekarie. Detta äger också sin riktighet.

Men det är också intressant att notera, att dessa två herrar redan i LnT den 19 oktober 1861 hade undertecknat ”En inbjudning, utfärdad af härwarande Elementarlärowerks ordinarie lärare, till bildande af ett Stadsbibliothek härstädes”. Den lyder i sin helhet som följer.

”Det kan ej wara annat än med sann tillfredsställelse, som hwarje för folkets sedlighet och bildning nitälskande fosterlandswän förnimmer, huru på sednare tiden sockenbibliotheker blifwit inrättade i den ena af rikets församlingar efter den andra. Om det är en sanning att håg för nyttig och bildande förströelser på samma gång som själen därigenom riktas mot högre kunskap, så torde man ej på bättre sätt kunna werka för ett allmännare utbredande af sedlig och intellektuell bildning, än genom ett rätt ordnande af folkundervisningen och genom inrättandet af bibliotheker, der en hwar kan utan kostnad erhålla goda och nyttiga böcker att läsa. Under förwissning, att hwarje god och ädel medlem af detta samhälle med nöje skall se det ett dylikt bibliothek äfwen härstädes kommer till stånd, hafwa undertecknade welat fästa uppmärksamheten wid denna maktpåliggande angelägenhet, och uppmana hwar och en, som åt denna goda sak önskar framgång, att dertill efter bästa förmåga medwerka. Huru medel till inköp af böcker lämpligast skola åstadkommas wilja wi ej nu föreslå, utan låta dermed anstå, tills det wisat sig, om saken med intresse omfattas. Friwilliga gåfwor, såwäl af böcker som penningar, skall det emellertid wara oss särdeles kärt att för ändamålet få emottaga. De skola efter bästa förstånd anwändas till grundandet af ett Stadsbibliothek, som om också början är ringa, nog skall i en icke aflägsen framtid wärdigt uppbära detta namn. Ty man må icke frukta att en så wälsignelsebringande inrättning ej skulle bli hugnad allt framgent med wedermälen af både allmän och enskild frikostighet.
Wilh. Nilson.        P. G. Söderlund.”

Därmed verkade dock saken bero till dess, att den då nyvalda första stadsfullmäktigeförsamlingen hade sitt första sammanträde den 5 januari 1863. Då hade de två herrarna valts in som ledamöter. I § 9 från detta sammanträde kan man angående hundskattemedlen läsa, att de ”till lika belopp som föregående året skulle erläggas med fem Rdr Rmt för hwarje hundkreatur … Öfver användandet af dessa medel woro skiljaktige meningar; Rektor Nilson föreslog att de skulle anslås till ett Folkbibliothek här i staden, hwaremot Herr J. Belfrage föreslog att de skulle anslås till en Söndagsskola … pluraliteten af ledamöterna röstade för omedelbart afgörande wid nästa sammanträde.”

Nästa sammanträde var den 26 januari 1863 och då behandlades frågan om ett folkbibliotek i § 1. Av protokollet framgår, dels att hundskattemedlen ”skulle anslås till bildande af ett folkbibliotek för staden” och då ”Wid anskaffadet af böcker borde fästas afseende vid, att dem som inköpas äfven deribland skulle wara sådane, som kunna blifwa gagneliga för en Söndagsskola”, dels att ”Rektor Nilson uppdrogs att uppgöra förslag till stadgar och ordningsreglor och att härmed till stadfullmäktige återkomma”.

I jubileumsskriften kan man läsa, ”att med ”söndagsskola” avsågs den undervisning, som under söndagseftermiddagarna lämnades sådana barn, vilka på grund av förvärvsarbete försummade den vanliga skolgången”.

Rektor Nilson redovisade sitt förslag till stadgar för folkbiblioteket vid stadsfullmäktiges sammanträde den 9 mars samma år. Stadgeförslaget behandlades sedan vid sammanträdet den 16 april, då det också antogs. Rektor Nilsons förslag till stadgar har återgivits i jubileumsskriften, med den anmärkningen att ”I punkt 8 i Nilsons handskrivna manuskript är orden ”helgfri Tisdag och Fredag” överstrukna och istället är av annan hand ditskrivet ”söndag””. I jubileumsskriften kan man också läsa, att biblioteksstyrelsen fick i uppdrag att anskaffa lämplig lokal.

Den utsedde bibliotekarien kollega Söderlund vilade inte på hanen. I Aléns bok kan man läsa:

”Styrelsen synes omedelbart ha börjat verksamheten. Av räkenskaperna framgår nämligen, att under månaderna april och maj 1863 till Hedboms bokhandel betalades 207 riksdaler samt under maj månad till en bokbindare för bindning av böcker för 28:20.”

Bokhandlare Hedbom hade startat sin bokhandel i Lidköping i september 1862. Men han annonserade under sina år i Lidköping inte någon gång om något lånbibliotek.

Så annonserade bibliotekarien P. G. Söderlund om det nya folkbiblioteket i LnT den30 maj 1863. Då kunde man läsa ett utdrag ur stadgarna för folkbiblioteket. Samtidigt meddelade Söderlund, att ”Biblioteket förwaras tillswidare hos undertecknad”.

Folkbibliotekets första lokal var således i P. G. Söderlunds bostad. Enligt Uppbörds- Bok för Lidköpings Stads- Utskylder År 1861 bodde kollega P. G. Söderlund i fastigheten Christinelund förtecknad under rubriken Utom Gamla Stadens Rit. Han betalade tomtöre för fastigheten, men var inte antecknad som ägare. Detta fastighetsnamn finns inte angivet på 1856 års karta, men den är i uppbördsboken bokförd mellan fastigheterna Johanneberg och Trycket söder om gamla kyrkogården.

Som kuriosa kan nämnas, att i denna uppbördsbok finns det en kolumn med rubriken Afskrifning. Söderlund är den ende av stadens skattskyldige som har antecknats med ett belopp i denna kolumn. Där står anmärkningen ”Enligt K Befh utslag d 8/12 1860 frikänd från Fyrkskatt, Egop[enning] för jord och Brandkassa”. Han behövde därför bara betala 4 riksdaler och 79 skilling i stället för 12 riksdaler och 39 skilling i skatt till staden år 1861. Kan detta ha berott på, att fastigheten kanske var en bostad för en lärare vid det dåvarande lägre elementarläroverket för gossar? P. G. Söderlund var ju kollega (lärare) vid detta läroverk.

I nästa del av denna artikelserie kommer jag att berätta lite mera om denna lärarebostad, som i mantalslängden 1911 står upptagen som ”adjunktboställe”.

Tillbaka till framsidan