FFF som demonstrerar för hållbarhet har läst kommunens förslag

I ett remissvar påp3ekar FFF såväl styrkor som svagheter i det program som Lidköpings kommun nu bearbetar. Här är FFF:s remissyttrande i sin helhet.
FFF är Fridays For Future

 ”Kommunen är sannolikt den organisation i samhället som bäst skulle kunna samordna den snabba omställning som behövs för att klara Parisavtalet”.

(Ur rapporten Så mycket måste koldioxidutsläppen i Västra Götaland minska.)

För Lidköpings kommuns politiker och ledning återstår att ta det ansvar som följer med kommunens viktiga roll för den snabba strukturomvandling samhället står inför. Snabbhet krävs för att inte klimatkrisen ska utvecklas till en global katastrof.

Fridays for Future Lidköping välkomnar det nya hållbarhetsprogrammet och har förhoppningar att programmet utvecklas med inkomna synpunkter. Vi är positiva till att integrera social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i ett och samma program. Allt hänger ihop och bara genom att arbeta på alla plan kan vi lyckas med hållbarhetsarbetet. Det saknas dock grundläggande och viktiga aspekter och kompletteringar behöver därför göras för att Lidköping ska kunna uppfylla sin målsättning att bli en välkomnande och hållbar kommun i praktiken.

I korthet innebär det att vi anser att programmet ska kompletteras med:

1. Konkreta och tidsatta mål
2. Koldioxidbudget
3. Att naturen hanteras som en förutsättning för hållbar utveckling och som en av välfärdssamhällets grunder
4. Förtydligande om de viktigaste kollagren och koldioxidsänkorna fram till 2030
5. Helhet i analyser av kommunala besluts klimatpåverkan
6. Att biosfärområdet är en plattform för hållbar utveckling
7. Konsekvent beskrivning av verktyg för hållbarhetsarbetet

 Särskilt viktiga är de två förstnämnda punkterna, eftersom de är avgörande för allt klimatarbete.

1. Konkreta och tidsatta mål 

Forskningen pekar i stort sett entydigt på att mänskligheten har mindre än tio år på sig att minska klimatpåverkan till en bråkdel av dagens påverkan. Ett stort antal politiska nationella och internationella miljömål är satta till årtal som inte är avlägsna, bland annat avseende klimatpåverkan och skydd av hotade arter och natur. I FN:s Agenda 2030 handlar allt om mål som ska uppnås eller stämmas av inom mindre än tio år.

I Lidköpings kommun råder en bred politisk enighet om den vision som innebär att antalet invånare ska ha ökat till 45 000 år 2030. Här har politiken angett en siffra! Detta är ett mål som får tydligt utslag i kommunens fysiska planering. Att formulera mätbara klimatmål och en tidsplan för klimatarbetet borde vara en självklarhet och ges en ännu större tyngd i kommunens planering och arbete.

Vi förstår att hållbarhetsprogrammet är generellt formulerat för att kunna vara ett samlande verktyg för styrning av kommunens verksamhet. Men i sin nuvarande utformning är sannolikheten stor att programmet inte möter upp mot den nivå av agerande som klimatkrisen samt krisen för den biologiska mångfalden kräver. Vår grundläggande kritik och oro över hållbarhetsprogrammet gäller den totala avsaknaden av tidsaspekten och bristen på konkreta, siffersatta mål och åtgärder.

Programmet är formulerat som om det finns betydligt mer tid att agera på än ens de nationella och internationella politiska målen sätter upp. En förutsättning för att nå framgång i hållbarhetsarbetet är insikten om att ett globalt nödläge råder när det gäller klimatet och utrotning av arter och natur.

Fridays for Future Lidköping anser att hållbarhetsprogrammet, för att inte bli tandlöst, måste kompletteras med tidsangivna mål för minskning av klimatpåverkan och naturskydd. Sådana mål kan utformas så att programmets övergripande karaktär av att vara ett program behålls. De planer som ska fördjupa hållbarhetsarbetet måste innehålla detaljerade, konkreta och tidsatta delmål. Planerna måste ha tydliga koppling till hållbarhetsprogrammet, exempelvis beskriva vilka mål i programmet som delmålet i den aktuella planen bidrar till. 

Fridays for Future Lidköping anser att det under varje kapitel i hållbarhetsprogrammet bör framgå vilken handlingsplan som finns eller kommer att arbetas fram för att styra arbetet för att uppnå de angivna målen. För de planer som ännu inte finns ska en tidsplan för framtagande och beslut anges.

2. Koldioxidbudget för effektiv styrning

2.1 Klimatkrisens allvar kräver tydliga mål och tydlig styrning

I arbete av seriös karaktär i offentlig förvaltning finns nyckeltal och/eller budgetmål som ytterst är det som styr insatserna. Om en förvaltning får i uppgift att minska sina kostnader med en viss summa, anges den summan eller taket på kostnaderna. Är målet satt till ett visst år  bör det arbetas fram konkreta nyckeltal. Nyckeltalen kan också vara i form av siffersatta delmål som kan stämmas av. Det är inte realistiskt att förvänta sig att insatser ska ske som resultat av ej siffersatta förhoppningar. När det gäller en så pass allvarlig situation som klimatkrisen kan det dessutom bli ödesdigert om vi inte åstadkommer de nödvändiga minskningarna av klimatpåverkan.

Fridays for Future Lidköping anser Lidköpings kommun, för att visa trovärdighet i det hållbarhetsarbetet som rör klimatkrisen, måste upprätta en koldioxidbudget. Det måste också tas fram konkreta planer för hur kommunen årligen ska minska sina utsläpp till 2030.

Vi uppmanar kommunen att bygga en koldioxidbudget och sådana beräkningar på data för koldioxidekvivalenter från livscykelanalyser (LCA) samt andra etablerade beräkningsfaktorer och metoder.

Västra Götalandsregionen har tydligt angett att regionens klimatpåverkan måste minska med 16% årligen för att nå upp till sin del av Parisavtalet . En förutsättning för att lyckas är att samtliga 49 kommuner drar sitt strå till stacken.

En koldioxidbudget skulle avsevärt stärka Lidköpings kommuns klimatarbete, vilket även blir tydligt i Aktuell Hållbarhets kommunrankning för 2021. Föregångare för koldioxidbudgetar finns lokalt då sådant arbete redan initierats av bland andra Borås och Tidaholms kommuner. Notera också att 16-procentiga minskningar årligen endast gör att kommunen når upp till miniminivån som krävs av alla för att nå Parisavtalet. Vikten av att kommunen arbetar med sin del av de utsläppsminskningar som behövs framhålls också i Västra Götalandsregionens och Uppsala Universitets rapport där författarna beskriver att: ”Kommunen är sannolikt den organisation i samhället som bäst skulle kunna samordna den snabba omställning som behövs för att klara Parisavtalet”.

Eftersom programmet är av övergripande karaktär passar det att programmet förses med en övergripande koldioxidbudget uppdelad på hela kommunkoncernen och på kommunens geografiska område. Planerna kan därefter bryta ned och konkretisera vad budgeten och målen betyder för respektive verksamhet och del av samhället.

2.1 Seriös grund för en seriös budget

Låt oss berätta varför vi menar att det är viktigt att redan i hållbarhetsprogrammet skriva in en seriös grund för sådana beräkningar. För att kunna hålla en budget så krävs möjligheter att styra och följa upp kostnader, men i det här fallet klimatpåverkan. Då krävs det också trovärdiga verktyg. Verktygen måste kunna integreras i befintlig verksamhet så som de kommunala inköpen och investeringarna och hanteras i digitaliseringen.

Livscykelanalyser (LCA) visar vilken påverkan som material, varor och tjänster ger upphov till under  hela sin “livstid”, från råvaruutvinning till deponi (se även avsnitt 7.2). Det går att se vilket material som ger störst klimatpåverkan, det visar också om det är i tillverkningen eller användningen som påverkan är som störst och så vidare. Det ger med andra ord möjlighet att se var åtgärderna ska sättas för att göra störst nytta.

Information i LCA:er om klimatpåverkan kan hanteras i digitala verktyg exempelvis inom byggbranschen och i olika inköps- och beställningssystem.

Riksdagen beslutade om att alla nybyggda hus, från och med 2022, måste ha en klimatdeklaration. Dessa klimatdeklarationer bygger också på standardiserade LCA-metoder på ungefär på det vis vi beskrivit ovan. Det finns alltså samordnings- och synergieffekter för hela samhället som kan tillvaratas ju fler som använder dessa metoder och ju fler områden i ekonomin som de används inom.

 3. Naturen – en av välfärdssamhällets grunder

När Fridays for Future Lidköping läser hållbarhetsprogrammet ser vi att det under varje kapitel finns ett antal rubriker som speglar områden som är allmängiltiga, så som mänskliga resurser, samverkan, innovation etcetera. Grunden för ett stabilt välfärdssamhälle utgörs dock också av naturen. Naturen är inte ett fenomen för specialintresserade och inte heller endast en produktionsresurs eller en etikett i kommunens planprocess såsom ”pågående markanvändning”. En mångfald av långsiktigt livskraftiga naturtyper och populationer av olika arter är förutsättningen för en hållbar utveckling av samhället. Lidköpings kommun utgör inget undantag.

Ett exempel på hur naturen hänger samman med och kan hjälpa samhällets klimathantering, om samhällsplaneringen tar med naturen i beräkningarna:

Under senare år har forskningen om hur mycket kol som finns bundet i olika typer av natur och växtlighet vidareutvecklats. Utvecklas gör också forskning om hur mycket kol som släpps ut vid olika sätt att använda mark och sätt att bruka skogen. Forskningsresultat visar att olika typer av användning kan leda till frigörande av mycket stora mängder koldioxid. Även koldioxid från biologiska källor har klimatpåverkan. Om sådan koldioxid inte åter binds tillräckligt snabbt i det som växer förstärks växthuseffekten. Exempel på när utnyttjande av natur ger upphov till sådan klimatpåverkan är när skogar och vissa andra naturtyper omvandlas till t.ex. bebyggelse och andra anläggningar.

Klimatförändringarna påverkar och kommer att påverka den natur olika arter kan leva i. För att undvika att klimatförändringarna leder till ännu större massutdöenden behöver samhället respektera de spridningsvägar som växter och djur behöver för att kunna överleva och för att kunna sprida sig till ny områden där de kan överleva klimatförändringar. Därför är ett perspektiv på naturen också som en livsavgörande sammanhängande infrastruktur viktig.

Fridays for Future Lidköping anser därför att det måste tas med i programmet att det snarast ska arbetas fram en konkret plan för naturskydd och grön infrastruktur. Den stadsutvecklingsplan som nu är ute på remiss måste ta ännu större hänsyn till hur olika naturtyper inte bara är nu utan för naturskydd och grön infrastruktur i ett förändrat klimat.

Trots att naturen är grunden för människan och samhället beskrivs naturen bara under kapitlet ”robusthet”. Där är texten bra, men Fridays for Future Lidköping anser att välgrundade skrivningar om naturen måste in under varje kapitel i hållbarhetsprogrammet.

4. Koldioxidsänkor – kostnadseffektiva klimatåtgärder

En av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen är att låta kommunens skogar stå kvar och binda mer koldioxid, genom att inte bygga på vissa marker. I hållbarhetsprogrammet saknas denna stora pusselbit.

När vi nu har mindre än tio år på oss att drastiskt minska klimatpåverkan måste också kommunen ta med i planeringen att biologiskt baserade utsläpp ska ha en mycket kortare återbindningstid än tio år. Markanvändning och bruk av natur och grönområden måste tas in beräkningen av vilken klimatpåverkan användningen och brukandet ger upphov till. Det går inte längre att anta att biogen klimatpåverkan är netto noll.

Att fälla skog för att ersätta med bebyggelse eller industriområden innebär stor klimatpåverkan. Detta gäller även när skog fälls för tillverkning av olika typer av kortlivade produkter, exempelvis pappersprodukter eller bränslen. Det tar 60–120 år (beroende på trädens ålder) innan återväxten av träd har bundit den koldioxid som frigörs när de kortlivade produkterna förbränns eller bryts ned. I den tiden är inte inräknat hur mycket kol som frigörs från biomassa i olika typer av mark.  

Mycket av kommunens skogsskötsel idag går ut på att låta avverkningar bekosta avverkningar som arbetsmarknadsåtgärd och inte mycket mer. Klimatpåverkan av denna hantering är inte ens beaktad. Att förändra kommunens skogsskötsel så den beaktar hur klimatet påverkas av olika skogsbruk och andra skötselåtgärder är en nödvändig förändring. Detta behöver inte innebära att behoven av eller utrymmet för kommunala arbetslag försvinner. Det kommer fortfarande att finnas behov av skötsel av kommunens skogar eller andra grönytor. Kommunens skogsbruk kan dock inte fortgå som om klimatkrisen eller behovet av att skydda natur inte finns och inte berör kommunen som skogsägare.

Fridays for Future Lidköping anser att de senaste forskningsrönen om skogsbrukets och markanvändningens klimatpåverkan måste tas in i arbetet med kommunal planering och skötsel – och synas i hållbarhetsprogrammet. Det gäller stadsutvecklingsplaner, planprogram och detaljplaner. Klimatet måste också bli en av de styrande faktorerna i kommunkoncernens skogsbruks- och skötselplaner och i planer för skötsel av andra ”grönytor”. I hållbarhetsprogrammet måste även dessa aspekter lyftas fram tydligare. Även den stadsutvecklingsplan som nu är ute på remiss måste ta ännu större hänsyn till hur olika naturtyper fungerar som lager av kol och kolsänkor.

5. Helhet i analyser av kommunala besluts klimatpåverkan

Fridays for Future Lidköping anser att hållbarhetsprogrammet måste precisera att större beslut och verksamhetsförändringar inom kommunkoncernen alltid ska analyseras ur miljöperspektiv med relevanta systemgränser.

Med relevanta systemgränser menar vi att det inte räcker att se på vilken miljöpåverkan som enbart den berörda kommunala verksamheten ger upphov till, vid beslut eller förändringar. Analyserna måste utvidgas till att omfatta hur även medborgare och brukare påverkas. Kretsen av berörda i sådana analyser måste som minst omfatta de grupper vars beteenden påverkas av besluten och hur beslut eller förändringar kan leda till ökad eller minskad klimatpåverkan, som t.ex. hur förändringar påverkar brukarnas behov av transporter. Som konkret exempel kan nämnas nedläggning av barnomsorg i mindre orter eller på landsbygden. För den kommunala verksamheten kan en nedläggning se ut att leda till mindre miljöpåverkan sett till uppvärmning och drift, men med större perspektiv (systemgränser) i analysen så kan det visa sig att resultatet blir det motsatta med längre och fler transporter eftersom invånare tvingas köra mer för att använda barnomsorgen. Viktigt är att sådant analysarbete av systemgränser måste genomsyras av genuin vilja till förbättring inte för att uppnå  “greenwash” eller för att kunna kryssa av en ruta i en checklista.

6. Biosfärområdet – en plattform för hållbar utveckling

Vänerskärgården och Kinnekulle, vilket inkluderar delar av Lidköpings kommun, är ett av Sveriges sju biosfärområden. Biosfärområden är en del av Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere (MAB). Områdena är tänkta att vara modeller för hållbarhetsmål. I Sverige är det tänkt att de också ska fungera som komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden (Naturvårdsverket, 2021). I hela världen finns bara 701 biosfärområden och att bli godkänd som ett förpliktigar. Biosfärområdet Vänerskärgården och Kinnekulle kan i år fira tio år. Vad vi kunnat se står det tyvärr ingenting i hållbarhetsprogrammet om detta.

Fridays for Future Lidköping ser att biosfärområdet och tankarna bakom Man and the Biosphere vore en självskriven plattform och arbetssätt för stora delar av arbetet i Hållbarhetsprogrammet. Vi lyfter här fram några konstruktiva förslag som kommunen skulle kunna arbeta med.

6.1 Biosfärområdestanken – hållbar utveckling och utbildning
För Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere är utbildning om natur och hållbar utveckling en viktig hörnsten. När vi ser vad som står om utbildning i hållbarhetsprogrammet  står det tyvärr väldigt lite om innehållet i utbildningen. Utbildning nämns rent allmänt som en viktig förutsättning för ett jämlikt samhälle och det som nämns om utbildningens innehåll handlar om digitalisering. Det står dock inget om den oerhörda ojämlikhet som klimatkrisen skapar mellan både nuvarande och kommande generationer samt mellan människor i dagens samhälle.

Fridays for Future Lidköping menar att kommunens, skolförvaltningens och gymnasieförvaltningens möjligheter att förbättra hållbarhetsperspektiv i utbildningarna inte tillvaratas. Hittills ser det ut som förskolorna är de som föregått med gott exempel, medan grundskolan och gymnasiet helt saknar hållbarhetsprofil. Det duger inte! Att kunna söka efter lösningar på klimatkrisen måste ingå i alla utbildningar.

I hållbarhetsprogrammet bör utbildningens roll för att ge barn och unga kunskaper och möjligheter att förstå klimatkrisen och verktyg att kunna möta den lyftas. Biosfärområdet och Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere med alla möjligheter till internationella kontakter mellan Biosfärområden är en viktig möjlig plattform för att genomföra detta.

6.2 Inrätta zoner för klimatinnovationer

I programmet nämns innovationsanda och mod som viktiga ingredienser i kommunens arbete. I en innovations natur ingår att vara något nytt och okänt och den som köper eller genomför innovationen tar en risk. I de allra flesta fall då det offentliga står inför sådana val strävar man efter att minimera riskerna. Det leder i de flesta fall till att innovationer väljs bort. Vi ser en möjlighet att hanteras dessa hinder i hur biosfärområden är uppbyggda.

En del av strukturen i biosfärområden är att det geografiska området delas upp i olika zoner.

Hållbarhetsprogrammet bör kunna lyfta fram innovationszoner som ett instrument för en kommun i ett biosfärområde.

För att den innovationsanda och mod som beskrivs i hållbarhetsprogrammet inte ska stanna vid ord behövs konkreta instrument som kan omsätta ord till verklighet. Fridays for Future Lidköping anser att hållbarhetsprogrammet bör lyfta upp innovationszoner som ett instrument för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan.

6.3 Färdplaner för fossilfrihet med kommunalt och regionalt näringsliv,

En annan grundläggande tanke med biosfärområdet är det lokala samhällets delaktighet i arbetet och engagemang för att verka för en hållbar utveckling. På nationellt plan finns Fossilfritt Sverige. Inom detta initiativ har 22 olika betydande branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan bli fossilfria eller klimatneutrala. Fossilfritt Sverige skriver att de nu bland annat kommer att utveckla regionala handlingsplaner tillsammans med näringslivet. Handlingsplanerna ska vara kopplade till färdplanerna. Färdplaner för fossilfrihet passar bra ihop med biosfärområdet.

Fridays for Future Lidköping menar att Lidköpings kommun skulle kunna ta initiativ till en plattform och process så att det kommunala näringslivet kommer igång och arbetar fram liknande färdplaner: Färdplan för fossilfritt näringsliv Lidköping. Eller kanske med grannkommunerna;  Färdplan för fossilfritt näringsliv Skaraborg. Ett sådant arbete kan då hämta stöd ifrån och ge bättre utväxling om samverkan upprättas med Fossilfritt Sveriges arbete med regionala färdplaner.

7 Verktyg

7.1 Hållbara offentliga inköp

I hållbarhetsprogrammet beskrivs offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för styrning mot en mer hållbar kommun. Lidköpings kommun gör årligen inköp för  950 miljoner och AB bostäder Lidköping köper in för cirka 150 miljoner kronor varje år (inklusive moms och ej inräknat utbetalningar till andra offentliga verksamheter).

Vi välkomnar att programmet tar upp att kommunkoncernen är en stor köpare och investerare och därför har en viktig roll att fylla. Det verktyg som hela kommunkoncernens inköpsverksamhet utgör bör lyftas fram tydligare med en inköpsstrategi, där hållbarhetsaspekterna är avgörande för all inköpsverksamhet i kommunkoncernen. Då är också ägarstyrningen av kommunala bolag avgörande.

7.2 LCC eller LCA?

På några ställen i programmet står det livscykel-kostnadsanalyser (LCC). Detta är ekonomiska analysmodeller för att beräkna den ekonomiska kostnaden för en vara eller tjänst över dess livstid. Nära besläktat är Total Cost of Ownership (TCO) och liknande analyser. Det vi undrar är om det som avses i skrivningarna verkligen är LCC eller om det är livscykelanalyser (LCA) som avses (se ovan under 2.2). LCA är ett viktig verktyg som kan användas och utvecklas för att styra investeringars och inköps klimatbelastning.

7.3 Andra viktiga interna verktyg

Vi ställer oss undrande till varför bara vissa typer av verktyg nämns i programmet. Om verktyg och styrmedel ska anges i programmet så finns det många fler att ta upp. Exempelvis internräntan, avskrivningsregler, interna panter, placeringar och möjligheter till interndebiteringar med mera. Dessa kan användas exempelvis för att minska omsättningshastigheten av varor och mindre investeringar, skapa mer cirkulära flöden med mera.

7.4 Viktiga verktyg för samhället

Som redan nämnts är den fysiska planeringen i kommunen ett av kommunens starkaste verktyg som kan främja hållbar utveckling på längre sikt. En av de största utmaningarna kommunen har tagit på sig själv uppstår om invånarantalet ökar till 45 000. Kommunen är i stort en bilburen kommun. Det är ansvarslöst att köra på som ingenting och hoppas på en att en snabb elektrifiering ska lösa trafikens klimatproblem. En kommun med 45 000 invånare måste arbeta betydligt hårdare med den fysiska planeringen, näringslivet, idrottsföreningar och tillsammans med Västtrafik och grannkommunerna för minska biltrafikens klimatbelastning.

Andra verktyg kan vara att upplåta kommunal mark, som exempelvis de 6 hektaren på Kartåsens övertäckta deponi, till en solcellspark. Sådan mark kan då hyras ut eller så kan kommunen undersöka om det går att upphandla en tjänstekoncession.

Andra verktyg kan vara ovan nämnda zonindelning för innovationer, hur kommunen kan främja den lokala cirkulära ekonomin etc.

Fridays for Future Lidköping efterlyser en mer konsekvent hållning när det gäller beskrivningar av olika verktyg i hållbarhetsprogrammet.

Avslutningsvis vill Fridays for Future Lidköping tacka för möjligheten att få lämna synpunkter på programmet. Vi välkomnar och uppmanar kommunen att hålla fast vid den innovationsanda och mod som beskrivs som viktig i hållbarhetsprogrammet.

Men det är först med konkreta mål, en tidsplan, en koldioxidbudget och en sammankoppling av befintliga planer där naturvård och alla viktiga hållbarhetsaspekter knyts samman kan hållbarhetsprogrammet nå sin fulla potential.

Så kan också programmet bidra till att Lidköping når sitt strategiska mål att erbjuda 45 000 invånare en erkänt god livskvalitet i en hälsosam miljö 2030 och samtidigt få en sådan utveckling att bli hållbar.

_______________________________
Lidköpingsnytts redaktör har i artiklar ifrågasatt Hållbarhetsprogrammet som en produkt att användas vid skrivbord och inte i verkligheten, och även ett par gånger begärt att politiker ska förklara varför tillväxt i invånarantal är så viktigt – trots belastningen på natur, miljö och hållbarhet. Ingen har svarat. 

Tillbaka till framsidan