Alf Johanssons artiklar om livet i Rackeby och Skalunda:
Sättevävnader från Rackeby och Skalunda- 3
Publicerad Friday, 14 October 2022, 10:00 av Björn Smitterberg
Här fortsätter Alf Johanssson sin berättelse om vävnader från Rackeby och Skalunda.
För att se tidigare artiklar: https://lidkopingsnytt.nu/?s=alf+johansson
– – – –
Sättevävnader från Rackeby – del 3
Man kan då undra, varför 1923 har angivits i stället för 1913? Detta torde ha med Lilli Zickermans anteckningar om planschverket att göra, där hon om häradsutställningen i Lidköping skrev, att hon inte tilläts att ta egna fotografier. Hon fick dock fotografera för Skaraborgs Läns Hemslöjdsförening ”under löfte att få taga copior av föreningens negativ. Trots detta löfte nekades mig dock sedan copiorna och först många år efteråt, då Landshövdingskan Ekman kom till styret, fick jag låna negativen för att taga förstoringar däraf.” Det torde vara 1923, som hon fick göra egna kopior av fotografierna från 1913. Hennes anteckningar har jag läst i familjen Zickermans arkiv.
Bilder 24-26. Fotografier från häradsutställningen i Lidköping 1913 med numren 14.786, 15.467 och 15.488 antecknade.
I planschverket står det, att bänkalängden 14.786 vid fotograferingstillfället ägdes av Karl Andersson i Assarsgården i Rackeby socken. Karl Andersson är dock antecknad för ytterligare ett antal textilier i planschverket och då står han som boende i Backgården i Rackeby socken. Där bodde han enligt församlingsboken, vilket är korrekt. Karl Andersson i Backgården var gift med min farfars brylling Hilda Josefina Karlsdotter, som dog 1912. På Assarsgården bodde Lars Petter Andersson, som står antecknad för ett annat alster i planschverket. Vem som ägde bänkalängden 14.786 går därför inte att avgöra.
Bänkalängden 14.786 fotograferades också 1924 av Lilli Zickerman i samband med häradsutställningen i Skara 1924, se bild 27. Det är det fotografiet som återfinns i planschverket och därför borde 1924 ha angivits som fotograferingsår. Även på detta kort har i efterhand antecknats nr 14.786.
Bild 27. Registerkortet för bänkalängden 14.786 fotograferad av Lilli Zickerman 1924 i Skara.
Delen av bänkalängden 14.718 fick jag tillfälle att fotografera i rackebystugan vid Rackeby museum. Då fanns det en anteckning med texten: ”Fållbänksdyna troligen vävd i början av 1800-talet av Maria Carlsdotter Smedegården Skalunda. Den var från början dubbelt så lång, men har senare delats på mitten. Denna halvan har bl. a. använts i botten på en barnvagga. Den andra halvan finns hos Yngve Härefelt i Hovby.” Denna dyna är då ett exempel på en dyna med en rackebyknut om än inte korrekt utförd som har sitt ursprung utanför Rackeby socken.
Jag har hittat ytterligare en rölakansvävnad med en rackebyknut korrekt utförd. Den finns på ett fotografi från hemslöjdsutställningen i samband med Lidköpings stads 500-årsjubileum 1946, se bild 28. Fotografiet finns i Lidköpings kommuns arkiv. Det var Lilly Andersson, Rackeby, som hade gjort vävnaden och som fick ett tredjepris för den. Lilly Andersson bodde på Degeberg.
Bilder 28-29. Rackebylängden vid hemslöjdsutställningen i Lidköping 1946 vävd av Lilly Andersson, Degeberg, Rackeby, och ”Dubbelros och knut” – längd i Skaraborgs Länsmuseums skrift Folklig vävtradition.
I Skaraborgs Länsmuseums skrift Folklig vävtradition kan man läsa om rölakansvävnader: ”Rölakansvävnader finns från länet i tre äldre mönster. Mest utbrett under senare tid syns ros- och knutmönstret ha varit. Det finns i mer eller mindre ursprunglig form i några socknar i Kålland, nämligen Vedum, Mellby, Rackeby, Gösslunda och Strö, i N. Härene i Kinnefjärding samt i ett exemplar från Hyringa i Viste härad. (Uppgifterna kommer från textilinventeringen 1932.) Motivet påminner om 1500-talets mönsternamn ”valknut och rosor”.” Texten illustreras med en teckning med texten ”Dubbelros och knut”, se bild 29.
På Vänermuseet finns det en rölakansvävnad med en rackebyknut antecknad att vara från Gösslunda, se bild 30. Knuten är korrekt utförd. När man studerar baksidan av denna vävnad, kan man konstatera, att färgerna i inslagsgarnerna verkar vara välbevarade och man ser då tydligt skillnaden mellan de gröna och blåa färgerna. Den skillnaden är svår att se på framsidan av vävnaden.
Bild 30. Rölakansvävnad med rackebyknut från Gösslunda på Vänermuseet.
Det skulle förstås vara intressant att återfinna de ”sätteväfnader” som magister Nilsson i Skara hade ”kommit öfver flera stycken” av. När denne storsamlare dog 1904, visade det sig, att han hade donerat sin stora samling av olika gamla föremål till Göteborgs museum, nuvarande Stadsmuseet i Göteborg. En del av samlingen köptes dock tillbaka till Skara av Västergötlands Fornminnesförening. Jag har sökt efter magister Nilssons sättevävnader på både Västergötlands museum och Göteborgs stadsmuseum, men inte på något av museerna har man kunnat hitta dem. Det är tills vidare därför inte möjligt att dokumentera dem.
Som den korsstygnsdesigner jag är, har jag tillåtit mig att utforma ett korsstygnsmönster av rackebyknuten, se bild 31.
