Nedslag i Lidköpings historia:
Biblioteket fick böcker som gåva
Publicerad Monday, 26 October 2020, 10:54 av Redaktionen
Alf Johansson fortsätter göra nedslag i Lidköpings historia. Här kommer den fjärde delen om Lidköpings bibliotek._____________
Nedslag i Lidköpings historia – Folkbiblioteket i Lidköping 1863-1872, del 4
Klicka här till del 1. Klicka till del 2. Klicka till del 3. Klickatill del 4.
_____________
Folkbiblioteket fick fler böcker genom gåvor
Efter den första bokförteckningen i LnT den 6 juni 1863 kunde folkbiblioteket några veckor senare presentera en ny bokförteckning i LnT den 27 juni 1863. Då handlade det om böcker som skänkts till folkbiblioteket i Lidköping. Vid sidan om förteckningen från tidningen har jag också här skrivit ner ett urval av titlar, som jag har uppfattat dem.
(Bilden är klickbar till större format)
Det var ett antal herrar i staden som hade skänkt böckerna. Dessa var J. Sandwall, L. F. Jonsson, O. Delphin, W. E. Warell, E. Thun, R. J. Geintschein, H. G. Bäärnhielm, W. Nilson, E. O. Wennberg, E. Fogelberg, J. F. Jungmarker, A. F. Hjort och O. Smith.
En del av dessa herrar var liksom rektor Nilson och kollega Söderlund ledamöter av stadsfullmäktige, nämligen J. Sandwall, O. Delphin, H. G. Bäärnhielm, E. O. Wennberg och J. F. Jungmarker, dvs män att räkna med i staden. De hade ju dessutom varit med om att besluta, att ett folkbibliotek skulle etableras i Lidköping
Bryggeriägaren Jonas Sandwall och rektorn Wilhelm Nilson var båda med om att ta initiativ till att Lidköpings frivilliga skytteförening bildades i februari 1861 – Lidköpings första och äldsta idrottsförening. Föreningen bytte i mars samma år namn till Lidköpings frivilliga skarpskytteförening. Lidköpings skytteförening är som ”arvtagare” till skarpskytteföreningen således två år äldre än biblioteket.
Flera av dessa herrar och några tidigare nämnda herrar blev senare 1866 knutna till Lidköpings så vitt jag vet äldsta ännu verkande inrättning, nämligen Sparbanken Lidköping som startade 1834. I LnT den 11 juli 1866 kan man om det årets bolagsstämma bland annat läsa:
”På framställdt förslag företogs wal af ett större antal nya hufwudmän, enär inga sådane inwalts alltsedan bankens första stiftande och de flesta av dessa under denna långa tidrymd antingen med döden afgått eller afflyttadt från orten. De nu inwalde woro: Hrr E. O. Wennberg, … P. G. Söderlund, … J. W. Möller, … H. G. Bäärnhielm, C. W Modin, …W. E. Warell,… och Wilh. Nilson”
J. Sandwall utsågs vid samma tillfälle till revisorssuppleant. I boken Sparbanken Lidköping 1834-1934 kan man läsa, att han valdes in som huvudman 1874. Där kan man också läsa, att flera av herrarna blev riddare av Vasaorden, nämligen rektor Nilson, rådman E. O. Wennberg, apotekare J. W. Möller och bryggeriägare J. Sandwall. Bryggeriägare Sandwall och rektor Nilson blev för övrigt senare också riksdagsmän för Lidköping.
Jag har hittat några av de ovan nämnda herrarna på gamla fotografier i albumet Köpmän och Borgare i Lidköping på Skaraborgs föreningsarkiv – rektor Nilson och kollega Söderlund syns på bild i min tredje artikel om folkbiblioteket.
Några annonser från folkbiblioteket 1863-1866
Folkbiblioteket annonserade i Lnt vid flera tillfällen under de kommande åren. 1863 införde folkbiblioteket vid flera tillfällen samma annons i LnT om öppettiden ”hwarje söndag klockan 12-1”.
Så flyttades folkbiblioteket 1864 från P. G. Söderlunds bostadshus till den gamla folkskolan vid Stenportsgatan, vilket annonserades i LnT den 2 april det året. Biblioteket inhystes i ”elementarskolans gymnastiksal, der mottagning och utlåning sker å wanlig tid”.
1865 ändrades öppethållningstiderna att gälla ”nästa lördag kl. 12-1 och sedermera hwarje onsdag och lördag kl. 12-1”, vilket framgår av annons i Lnt den 4 januari. Men öppettiden återgick redan en månad senare till ”söndag kl.12-1”.
Den 20 januari 1866 noterade LnT angående bibliotekets verksamhet under 1865:
”Folkbiblioteket har under förflutna året warit särdeles flitigt anlitadt. Summan af gjorda lån är 4700. I likhet med hwad förut egt rum har hundskatten för året blifwit åt detsamma anslagen.”
Under 1866 annonserade biblioteket, att man vid vissa tillfällen hade öppet på lördagar antagligen då i stället för påföljande söndag. Så kom det en annons 1867, som fick omfattande följder för folkbiblioteket. Det berättar jag om i kommande delar av denna artikelserie.
